Leta i den här bloggen

fredag 6 augusti 2010

  1. I den svenska skolan så finns det en grupp elever som inte klarar kunskapskraven. Samtidigt finns det elever som får höga betyg och sedan en majoritet som passerar med godkänt.

  2. Resonera kring anledningar till att det ser ut som det gör. (2 p)


     

    Jag skulle vilja säga att anledningen till en något ojämn skala i dagens skola är en blandning av hemmamiljö och studiemotivation. Har eleven en hemmamiljö som är trygg och inte behöver känna oro över att far/mor kanske ska bli arg för han eller hon gör på ett visst sätt kommer det finns större möjligheter att vara motiverad på skolan och inte bara känna oron över att komma hem.


     

    Studiemotivation är en också till viss del en faktor av hemmamiljö, men jag skulle inte vilja säga att det har så mycket med trygghet att göra då jag själv har haft en trygg uppväxt men under min skolgång hade jag en väldigt låg motivation medan en av mina vänner har haft en väldigt stökig barndom(alkoholism och mycket bråk) alltid har varit fullt motiverad och fokuserad på skolan. Föräldrarna hemma måste skapa en miljö att vilja lära sig någonting, föräldrarna måste försöka få barnen att alltid vilja lära sig mer och alltid försöka trycka det framåt. Det är självklart upp till varje person själv också men större delen av min studiemotivation försvann genom att jag alltid fick dåliga resultat på prov även om jag kunde det till 100 på kvällarna när min mor förhörde mig. Mina föräldrar hade helt enkelt inte tid (min mor arbetade heltid och hade ett småbarn samt 2 syskon utöver mig att ta hand om och hennes man jobbade mycket utomlands) att sätta sig ner och prata med mig om saken.


     

    Men jag skulle även vilja ge en känga till lärarna här, där de borde ha märkt att en elev som hänger med bra på lektionerna får så dåligt på proven. Lärarna borde försöka hitta en lösning, kanske handlar om en enkel prestationskomplex?


     


     

  3. Nämn din uppfattning om skolan som system som ska passa alla i relation till våra individuella skillnader. (2 p)


     

    Idag är skolan ganska begränsad i deras sätt att hantera individualism, men det ligger i att det går många elever på en klass tack vare antalet lärare idag är begränsat. Många elever i varje klass gör att varje lärare får det svårt att se individen som sätter sig tyst ner och klarar det "hyfsat" för att tiden bara räcker till dem som har det extra svårt. Speciellt då idag när "bokstavsbarn" ökar och kräver extra arbete.


 


 

  1. Gör en koppling till Deweys aktivitetspedagogik och våra individuella inlärningsstilar. (2 p)


     

    John Deweys aktivitetspedagogik handlar i kort om "learning by doing" och menar att eleven motiveras bäst om han eller hon får se kunskapen vara till nytta, vilket många kräver för att lära sig bäst. För en elev med samma inlärningsstil som jag, aktivt experimenterande, funkar hans teorier utomordentligt men för en som lär sig bäst med abstrakt tänkande blir det en aning mer komplicerat. Som jag förstår det handlar det dock fortfarande om att eleven ska förstå hur kunskapen kan vara bra att användas i praktiken men inte just "learning by doing" i praktiken.


     

    Man skulle kunna sammanfatta det som att med en motiverad kunskap kommer man väldigt långt. Under Deweys tid fans det ingenting som hette individuella inlärningsstilar men jag anser att hans teorier går att implementera i alla stilar. Som jag skrev innan att även om du lär dig bäst genom att sitta i ett tyst rum och läsa din bok för att lära dig bäst ska boken vara skriven på ett sådant sätt att du förstår hur kunskapen kan vara användningarsbar i framtiden. Annars är risken stor att du "lägger bort" den kunskap du har införskaffat.

  2. Beskriv hur du planerar att utvecklas som pedagog och ledare under det närmaste året.


 

  1. Vilket utav de ämnen som vi har berört kommer du att förkovra dig i ytterligare? (1 p)


 

Jag kommer att försöka förbättra min kunskap att detaljplanera direkt och ha en god planering till vad jag än ska göra. Även om jag anser mig hellre detalj än grovplanera så tror jag det handlar om att jag vill ha full kontroll på allting.


 

  1. Vad behöver du göra för att utvecklas över dina nuvarande förväntningar? (1 p)


     

    För att kunna utöka mina förväntningar måste jag lära känna mig själv på en djupare nivå, vad har jag för mål? Vad har jag för intressen? Jag tror att människan konstant utvecklas och de flesta människor kommer ett par gånger i livet till en "identitetskris" där de inte riktigt vet vad dom vill med sig själva, och den som inte kommer till den har inte rannsakat sig själv.


     

    Vad jag vill säga med det är att jag måste rannsaka mig själv och lära känna mig på djupet för att kunna flytta fram mina förväntningar och därigenom även utökas utöver de förväntningar jag har idag.

  2. Vad skulle det innebära för dig att bli bättre än du nu kan föreställa dig? (1 p)

    Det skulle ge mig en fruktansvärt självförtroende boost. En känsla av att faktiskt lyckas på allvar på någonting "viktigt" skulle ge en motivation att utvecklas mer och framförallt snabbare än jag gör idag.


     

  3. Före en framställning eller lektion så är det viktigt att förbereda sig. Nämn minst fem stycken saker som du vill tänka särskilt på: (2,5 p)

Det som jag vill tänka särskilt på inför en framställning/lektion är

  1. Vilka är det som ska gå på lektionen? Vilka inriktas lektionen till?
  2. Vad är det lektionen ska handla om?
  3. Vad är målet med lektion? (är det ett S.M.A.R.T mål?)
  4. Hur lång tid har du på dig under lektionen? Hur ska frågor besvaras? (löpande eller efteråt)
  5. Hur ska du lägga upp lektionen? Kan du lägga in praktiska övningar med jämna mellanrum för att öka syret i hjärnan och då även dess förmåga att ta in sig kunskap.
  1. Demokratisk ledarroll

  2. Beskriv vad som kännetecknar en demokratisk ledarroll samt vilka för- respektive nackdelar kan denna ledarstil ha? (1,5)


     

    En demokratisk ledarstil handlar om att få alla i gruppen att känna en delaktighet. Han eller hon har tagit ledarrollen men ser till att blanda in gruppen i beslutsprocessen. I en föregående inlämningsuppgift beskrev jag auktoritär ledarstil och även låtgå ledarstilen, demokratiskt ledarstil är en blandning mellan dem. Den demokratiska ledaren lyssnar på vad gruppen vill innan ett beslut är taget men ser till att beslutet blir som han tror blir bäst medan en auktoritär ledare tar beslutet som han tror blir bäst utan att prata med gruppen och låtgå ledaren låter gruppen ta beslutet.


     

    Det fördelar som jag ser med en demokratisk ledare är att stilen öppnar upp för större samhörighet mellan ledare och gruppen. Sen skulle jag även vilja säga att det är en större chans att det faktiskt blir rätt beslut eftersom om alla får rätt att uttala sig om någonting kanske någon kan lägga fram någonting som du inte tänkte på när du funderade på beslutet.


     

    När det kommer till nackdelar med demokratiska ledaren skulle jag främst vilja framhäva att frågorna kan ta lång tid att behandla och besluten kan komma för sent.

  3. En verkstadsindustri i Västernorrland har 20 personer anställda. Fyra stycken arbetar administrativt, tretton stycken arbetar inom produktionen och tre stycken sköter försäljning på fältet. De behöver göra vissa förändringar för att skära ned sina utgifter. Hur kan de involvera personalen i arbetet samtidigt som ledaren ansvarar för beslutsprocesserna? (4 p)


     

    Här skulle jag vilja sammankalla allihop till en konferens där man pratar om problemen, förklarar att företagets mål är att behålla personalstyrkan som den är men att någonting måste göras för att sänka utgifterna.


     

    Om man trycker på att företaget inte vill sparka någon men risken finns om inte en annan lösning kommer att hittas så motiveras industrins anställda att hitta lösningar, vilket kan vara alltifrån att de som jobbar i produktionen ser till att försöka effektivisera deras arbetssätt till att administrationen försöker använda mindre papper.


     

    För att det ska framgå att det är ledaren som ansvar över beslutsprocessen kan man ha en förslagslåda där folket kan lägga sina förslag på lösningar direkt när det kommer och sen varje vecka går man igenom dom där alla får säga sitt om förslaget och sen säger då ledaren vad han tycker om förslaget.

  4. Manligt och kvinnligt ledarskap


 

  1. Beskriv din egen bild av manligt respektive kvinnligt ledarskap. På vilket sätt uppfattar du att ditt kön påverkar den ledarstil som du själv har? (2 p)


 

Min uppfattning skillnaden mellan kvinnligt och manligt ledarskap ligger i att den kvinnliga ledaren agerar mer utifrån vad personerna du leder behöver och det manliga ledarskapet leder utifrån vad målet du leder mot behöver


 

Jag tycker jag själv leder med en blandning av kvinnligt och manligt ledarstil med tanke på att jag leder mot målet men även att jag tänker på vilka jag har med mig mot målet.

    

  1. Hur tror du att könsrollerna kommer att påverka ledarskapet i framtiden? (2 p)


     

    Jag tror att vi är idag på väg mot ett mer och mer enkönat samhälle och jag hoppas att framtidens ledare kommer att försöka trycka mer och mer på att det är okej att vara manlig och kvinnlig. Vi är två olika kön och så länge ingen blir behandlad annorlunda (bättre/sämre) för sitt kön tycker jag man ska trycka hårt på att vi är olika och varje "kön" har sina fördelar. Däremot så tror jag att framtidens ledarskap kommer att vara mer beroende av skillnader mellan individer än mellan kön. Och förhoppningsvis har vi kommit till en plats där det är okej att vara annorlunda.

  2. Ledaregenskaper – kollega som kompletterar

  1. Redan nu är du medveten om dina styrkor och eventuella svagheter. Beskriv dem i korta drag. (2 p)

    Mina främsta styrkor som ledare handlar om att bygga grupper och lagkänsla. Jag anser mig själv även vara väldigt duktig på att ta beslut när dom måste tas och lyssna på "gruppen" när det finns tid till det.


     

    Mina svagheter som ledare handlar om att jag har lite svårt att gå ifrån ett beslut som jag fattat, skulle nog vilja säga att min svaghet ligger i att det är svårt för mig att övertyga mig att jag inte har rätt.

  2. Beskriv en person som skulle kunna komplettera dig på ett bra sätt. En person vars styrkor och intressen gör att ert samarbete blir produktivt för alla inblandade. (2 p)

        

    Den person som minst skulle göra nytta i ett co-ledarskap med mig är nog den som har en låt-gå ledarstil för jag skulle köra över den utan att tveka på ett undermedvetet sätt. Så för att komplettera mig ska man ha en liknande ledarstil som jag har, ett demokratisk auktoritär ledarskap. Däremot så eftersom jag har svårt att bli övertygad om att mitt sätt inte är det rätta så krävs det att min co-ledare kan säga åt mig och diskutera med mig på ett sätt att jag förstår felen. För att övertyga mig om fel handlar det inte om att bara säga ATT jag har fel, utan man måste ha tålamod och förmågan att berätta för mig hur jag har fel och på vilket sätt det kommer att bli fel.


     

    1. Som ledare kommer du att ställas inför situationer som kräver anpassning i ditt ledarskap. Välj ett av nedanstående exempel och beskriv hur du skulle hantera situationen? (4 p)


 

  1. Du leder ett ungdomslag i basket. Du har just fått reda på att den lokal ni använder kommer att stängas för ombyggnad. Ni har inte fått någon annan lokal att använda utav fastighetsägaren under tiden som ombyggnaden sker.


     

    Jag skulle engagera hela laget att försöka hitta en träningsplats, försöka hitta en uteplats där man kan träna. Det finns väldigt många olika sätt att träna även om man inte får använda en baskethall, man kan spela fotboll på en fotbollsplan för att lära sig markeringar och för att undvika att titta på bollen utan att titta på vad människan är tänkt ska göra.


     

    Jag skulle framförallt se till att mitt lag förstår att det finns väldigt mycket positivt med träning utanför baskethallen. Basket handlar om så mycket mer än att få bollen i korgen, att hindra bollen att gå in i korgen är minst lika viktigt, och att öva på snabbhet för att få kontringar.


     

    Personligen skulle försöka engagera kommunalpolitikerna i frågan, ett idrottslag drar publicitet till staden och ökar engagemanget bland ungdomar. Enligt vad jag har förstått(har tyvärr inga fakta för påståendet) så börjat idrottande ungdomar senare med alkohol och har mindre risk för ungdomsbrottslighet för de redan har samhörighet med någonting, och då är ungdomsidrott någonting som kommunen hårdsatsar på.


     

    Man kan också fortsätta med publiciteten i samband med mötet med politikerna, Örnsköldsvik är en väldigt känd stad i Nordamerika och det är tack vare alla stora idrottare de har exporterat dit. Många amerikanska turister väljer att åka till just "foppaland" tack vare detta.


     

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar