Teoriprovet

1. Ge exempel på hur kommunikation genom ansiktet, ögonen och gesterna kan visa sig. Berätta också om ett känslouttryck som betyder samma sak oavsett var i världen man befinner sig.
   

 

Kommunikation handlar om så mycket mer än bara ord, kroppsspråk har väldigt stor del i språket. Till exempel så är tummen upp ett sätt att säga "ok!" eller "bra!" i Sverige. En person som höjer på ögonbrynen verkar förvånad och en person som viker ihop dem verkar arg, irriterad eller kanske frustrerad. Hela kroppen är i faktum med i kommunikation, en människa som tittar bort kan ses som generad eller trängd medan en person som stirrar på en rakt i ögonen uppfattas ofta som arg. Dock så är inte kommunikation samma sak i Europa som det är i andra delar av världen. Boken kommunikation av Matts Dahlkwist uppger att tecknet för tokig här i Sverige, att snurra med fingret framför örat, tolkas som att någon har telefon i Argentina. Även "tummen upp" som i de flesta delar av världen betyder okej har olika betydelser vars i världen du kommer. Till exempel betyder det värdelöst i Frankrike och i Brasilien symboliserar tecknet det kvinnliga könsorganet. Däremot är ett långfinger rakt upp i luften nästan överallt en förolämpande gest.

 

1. Vad är det som gör att självbilden utvecklas i det ena eller andra hållet?
   

Ens självbild är något som hela tiden förändras genom tiden, genom en mängd olika saker.

Det kan tillexempel vara att du uppnår ett svårt mål du har satt upp och kämpat länge för. När du nått målet känner du en tillfredställelse och övertygelse om att du är en bra människa och du kan även ibland uppleva känslan att det finns ingenting som är svårt i livet längre.

Ett annat exempel på någonting som påverkar ens självbild är misslyckande. Det behöver inte vara ett stort misslyckande, eller ett misslyckande som är ditt fel för att en sämre självbild ska komma krypandes. En sådan enkel sak som att en rad olyckor händer under en kort tid har en förmåga att få folk att känna, "varför jag?", "vad har jag gjort för att förtjäna detta?".

En sak som på allvar förändrar ens självbild är kriser. När man är inne eller på väg in i en kris anser man sig själv vara en dålig människa och det finns inget positivt i livet. Men när man precis övervunnit en kris så känner man sig tillfreds och inser att man inte är så dålig. Ens självbild påverkas även hur du har fått uppleva misstag. Får du alltid skäll så fort du gör ett misstag, oavsett om det är av chefen, läraren eller dina föräldrar, kommer du att känna dig sämre och därigenom inte våga göra lika mycket.

 

 

1. Sex punkter om hur du ska förhålla dig till informationsflödet för att motverka stress
   

 

1. Välj en tid där du ska se nyheter
   
2. Se till att alltid ha minst 1 timme innan du går å lägger dig utan tv, radio eller mobiltelefon är igång.
   
3. När du far och handla, lämna telefonen hemma.
   
4. Välj en dag i veckan där du inte har kontakt med media alls. Om du har drabbats av teknostress kan det vara en ide att ha en dag i veckan helt utan mobiltelefon också.
   
5. Under din semester räcker det att du är kontaktbar under en viss tid. Koppla av på din semester och gör det utan att din telefon piper för sms, mail, eller folk som ringer hela tiden. Kanske räcker det att ha telefonen igång mellan 12-16 under din ledighet, det vill säga även de dagar du inte har arbete.
   
6. Begränsa tiden på internet till max 1,5 timme per dag. På internet stöter du på annonser som blinkar eller kommer upp i ett eget fönster nästan oavsett vars du än är. Många tänker inte på att om man läser t.ex. aftonbladet på internet är du i konstant kontakt med reklam, men om du ser på nyheterna har du bara den kontakten under ett par gånger i timmen.
   

1. 
   

a Krisens fyra faser.

Den första fasen handlar om att personen i kris stänger ute allting som har med verkligheten att göra och kallas för chockfasen. Den pågår i regel inte speciellt länge utan som mest ett par dagar.

Reaktionsfasen är den andra fasen i en kris och går ut på att den som är i kris faktiskt har förstått vad som har hänt och är mer kontaktbar. Det är svårt att sätta en tid hur länge en fas varar eftersom det är väldigt beroende på individen men som regel varar den här fasen längre än den föregående. I den här fasen börjar personen i fråga visa starka känslor, till exempel ångest och ilska. Det som är farligt i den här fasen handlar om att personen kan välja den lätta vägen ut ur ångesten, såsom alkohol eller droger för att döda smärtan.

Den näst sista fasen är bearbetningsfasen och här börjar personen acceptera vad som har hänt och försöker bearbeta händelsen. Ångesten börjar lätta och han eller hon är mer "mottaglig" för att prata om det som har hänt, eller det som är orsaken till det som har hänt. En person som är i kris på grund av ett brustet äktenskap kanske började gråta så fort du nämnde den före detta partners namn men i den här fasen kan man ofta börja prata om vad som hänt.

Nyorienteringsfasen är den sista fasen och här är personen på väg ut ur fasen. För att använda samma exempel kan personen i kris se möjligheten av att få vara singel, till exempel att kunna gå ut på krogen och få flörta med någon utan att få dåligt samvete. Eller den pirriga känslan som infinner sig före en första dejt.

B, två försvar hos personer i kris och hur det påverkar möjligheten till kommunikation.

 

En människa går in i en kris för någonting hemskt har hänt och första stegen i krisen handlar ofta om att inte vilja acceptera det som har hänt, så kallade försvarsmekanismer blockar hjärnan för att uppfatta det.

En försvarsmekanism är bortträngning, vilket kan beskrivas som att personen "glömmer bort" det som har hänt. Om vi nu använder Diabetes som exempel så är personen helt enkelt inte medveten om att han eller hon fått det. Du kan säga det 10 ggr och reaktionen kommer vara lika förvånande båda gångerna. När det kommer till att kommunicera med människor som använder den här typen av försvarsmekanismer är det viktigt att inte alltid påminna om det som har hänt. Det kan vara en ide att låta personen "tro" att det inte har hänt, men att du försöker styra han eller hon att göra saker som är bra för det som har hänt, till exempel att äta fasta tider och mindre socker.

En annan försvarsmekanism är identifikation, det vill säga att man försöker likna någon annan. Det är ofta här som en människa blir helt annorlunda mot för hur den varit förut. Och grunden till det kan ligga i att personen i kris anser att han var själv problemet som anlade krisen, oavsett om vi pratar att ens partner har lämnat en eller att personen har drabbats av en allvarlig sjukdom. Om ens partner har lämnat en kan personen i fråga anse att "om jag bara hade diskat mer" eller "Om jag bara inte hade varit så arg när kompisgänget var ute tillsammans med min partner" så hade partnerna fortfarande varit kvar. . Och när det gäller allvarliga sjukdomar som till exempel diabetes kan det vara "om jag inte har ätit så mycket socker eller varit så dålig med maten"

5.

a. Skillnaden mellan en aktiv passiv lyssnare och fem råd hur man blir en god och aktiv lyssnare.

 

En passiv lyssnare kan se jätteintresserad ut, och verkligen engagerad i samtalen men senare kan den inte återge vad som har sagts. Till exempel i skolan där en hel klass sitter på helspänn och läraren tycker det ser ut som de verkligen suger in informationen som han eller hon förmedlar. Men sen när provet kommer eller när läraren ställer en fråga är det ingen som kan någonting. En aktiv lyssnare är en som hänger med i samtalet, ställer frågor om det är någonting som är lite oklar. Den aktiva lyssnare analyserar allting som sägs och försöker tolka det med egna ord för att verkligen förstå vad som sägs. Den aktiva lyssnaren har redan tänkt ut vad han eller hon vill säga när ordet går över. Fördelen med att vara en aktiv lyssnare, utöver att man faktiskt får in budskapet är att en aktiv lyssnare har större möjligheter att bli kallad god kommunikatör, det vill säga personer vill prata med en aktiv lyssnare, medans den passiva lyssnaren kan ses ointresserad, även om han lyssnar. Det är väldigt svårt att hålla en konversation flytande med en passiv lyssnare eftersom det sällan kommer några följdfrågor.

 

B, fem råd hur man blir en god och aktiv lyssnare

 

1. Lyssna med hela kroppen, till exempel så om du sitter nerhukad och nerhasad verkar du ointresserad.
   
2. Försök uppleva det personen som berättar pratar om. Berättas det om en historia som har hänt så visualisera det som om du var med. Se det som berättas som en film.
   
3. Ställ många frågor. Tolkar du det personen säger på samma sätt som det är tänkt? Genom att ställa frågor visar du både att du är medveten om vad personen säger men visar även ett intresse över att faktiskt förstå vad som berättas.
   
4. Använd pauser. Försök se en paus som en möjlighet att smälta det som har hänt och även få chansen att fundera hur samtalet ska utvecklas vidare.
   
5. Visa att du bryr dig om personen du pratar med. Den du lyssnar på måste känna att han eller hon är viktig!
   

C, Mig som lyssnare

 

Jag har många vänner som brukar vända sig till mig när de behöver någon att prata med och det är de som gör att jag anser mig vara en god lyssnare. Jag ser mig själv som en väldigt aktiv och duktig lyssnare eftersom jag ofta ställer just frågor om vad den andra berättar. Försöker alltid se till att visa intresse för personen i fråga och vara ytterst delaktig i samtalen. Försöker alltid bemöta personen jag pratar med respekt och visa att den inte är mindre värd än mig, visar inte heller en överdriven respekt så att personen blir fundersam på om han eller hon säger någonting olämpligt.

1. Konflikter och konflikthantering
   

två konkreta förslag att hantera och undvika konflikter

 

Om två personer har en konflikt så är det väldigt viktigt att de får sätta sig ner och prata ut om den. Det farligaste man kan göra med en konflikt är att undertrycka den. En konflikt som uppstår kan ha sin grund i oenigheter, eller kanske bara missförstånd. Genom att sätta sig ner och resonera om sina åsikter vädras luften och man får en chans att i lugn å ro förstå vad den andra säger och förklara vad man själv tycker.

Däremot tycker jag man sällan ska försöka undvika konflikter om det inte handlar om en kortare relation, dock ska man inte heller försöka söka sig till dem. Genom att undvika konflikter finns det en överhängande risk att konflikten bara blir större än vad det egentligen är. Men vad jag tror frågan egentligen handlar om är att man inte ska vara rädd för att säga saker högt. Genom att alltid försöka prata om vad man tycker och tänker minskar du risken för missförstånd och då även konflikter. En annan sak som man också kan göra är att inte acceptera saker om man inte vill det. Det vill säga lära sig säga nej. Att hela tiden göra saker för någon annan kan som regel innebära att ett agg uppstår och konflikten bryts ut.

 

Konfliktsituation som är löst.

Till vardags går jag skola i Örnsköldsvik och håller på att utbilda mig till Produktionstekniker/logistiker och vi hade en konflikt i klassen där vi ansåg att vår utbildningsledare inte gjorde tillräckligt för att vår utbildning skulle vara så optimal som möjligt. Det handlade om allting ifrån internetuppkoppling i klassrummet till att inte fått veta kurslitteratur i tid och även att han hade en förmåga att förändra när kursen skulle läsas, vilka tider och vad han ville ha ut av kurserna hela tiden. Aggressionen i klassen växte och övergick nästan till ett hat. Atmosfären i klassen sjönk 10 steg så fort läraren gick in i klassrummet.

Det jag då gjorde för att lösa den här konflikten var att samla hela klassen till ett möte där vi konkret gick igenom de saker som vi störde oss på med vår utbildningsledare. När sedan listan hade skapats så valde vi en person i klassen som fick representera oss till utbildningsledaren.

Eftersom vi konkret kunde visa saker som irriterade klassen blev det också lättare för utbildningsledaren att förändra sig. Han visade en stor förändring genom att införa klassmöten med oss där han diskuterade igenom förändringar, varför han ville göra dem och hur förändringen skulle bli.

 

1. Konkreta exempel på metoder och hjälpmedel för att övertyga andra
   

 

1. Presentera dina argument på ett lugnt sätt och se till att vara saklig i dina argument. Sväva inte iväg och blanda in irrelevanta saker.
   
2. Var övertygande. Med det menar jag att du ska tro på vad du säger. Om du inte tror på det, hur ska du då kunna få andra att hålla med dig?
   
3. Ha ögonkontakt med personen du pratar med. Genom att se folk i ögat visar du intresse och ger även ett intryck av att du går lita på.
   
4. Visa att det spelar roll för den personen du pratar med. Genom att vara intresserad av sin samtals- eller diskussionspartner kommer han eller hon att lyssna noggrannare på dig.
   
5. Öka dess självkänslig. Om du ska övertyga någon om saker så ge den personen en ärlig uppmuntran. Till exempel säga, "vilken skitsnygg tröja. Den passar dig perfekt." eller "Du som är så ekonomisk skulle passa perfekt i den här rollen"
   

 

1. Fördelar och nackdelar med grupparbete samt vad man bör tänka på vid problemlösning i grupp
   

 

Fördelar med grupparbete är att i en väl fungerande grupp kan 2+2=5 göras. Det vill säga att i en grupp på 4 personer kan de tillsammans göra arbete som är likvärdigt med 5 stycken, även om grupparbete oftast generar till att enklare uppgifter tar längre tid än vid enskilt arbete. En annan väldigt stor fördel med grupparbete är att eftersom man är många så lökar alla resurser. Med resurser här menar jag saker som idéer, synpunkter och arbetsmöjligheter. Dock är det inte alltid en bra sak med många idéer och synpunkter eftersom det kan ta väldigt lång tid att fatta ett beslut på grund av att alla bör få möjligheten att säga sin, däremot är chansen större att lösningen blir bättre än om man skulle vara ensam om idéer och lösningar.

Stimulansen kan öka eftersom människan som regel trivs bäst tillsammans och möjligheten till en roligare väg till målet med grupparbetet ökar, även om risken finns att med en svag gruppledare för mycket fokus läggs på att ha roligt istället för att nå målet.

Grupptryck är någonting som är väldigt vanligt i en grupp, och det är som regel ett negativt laddat ord, men kan vara positivt också. Ett positivt grupptryck handlar till exempel om att ifall 5 av 6 personer är väldigt duktig på räkna matte så kommer även den sjätte personen att vilja vara duktig på att räkna matte och därför satsa energi på det. Ett negativt grupptryck är då precis tvärtom, om 5 av 6 personer i gruppen hellre dricker kaffe och pratar än att jobba mot målet, kommer oftast även den sjätte personen att göra det.

När det kommer till problemlösning i en grupp finns det några saker som man bör ha i åtanke.

Till exempel kan det handla om att alltid se till att vara i tid och engagera alla medlemmar i gruppen. En gruppmedlem som inte kommer i tid måste få veta att det inte är okej och att alla i gruppen gör ett lika gott arbete.

När gruppen diskuterar eventuella problem, lösningar eller beslut är det viktigt att hela gruppen blir engagerade i diskussionen så ingen känner sig utanför eller inte fått säga sitt. Sträva efter samförstånd och enighet när beslut tas. Man ska aldrig förlöjliga en åsikt utan alltid försöka ställa frågor på hur personen menar.

Det gäller ett mer invecklat problem måste individen få möjlighet att i lugn och ro sätta sig ner och titta på uppgiften innan den tas upp i gruppen.