Kommunikation indsändning 2

Kommunikation inom grupp.

 

Jag tänkte skriva om tre olika problem och ge lösningar som kan uppstå med kommunikaiton i en grupp. Men för att göra det så måste jag först gå igenom vad en grupp är och hur grupper kan påverka olika människor.

En grupp är ett antal människor som har någonting gemensamt. Det kan vara ett intresse för någonting eller en vilja att lära sig, en grupp har även mer eller mindre uttalade roller som samarbetar med varandra. En grupp kan vara allting ifrån ett fotbollslag till en bastuklubb. Gruppen samarbetar för att nå ett gemensamt mål. En människa påverkas väldigt olika utav att vara delaktig i en grupp. Eftersom så fort människan blir fler än en så tar automatiskt en person ledarrollen och för dem framåt så måste en av medlemmarna i gruppen ta rollen som ledare för att gruppen ska funka bra, annars ökar risken att gruppen missar sitt mål. Eftersom en grupp har en ledare så är det även att vissa människor lutar sig tillbaka när de kommer i en grupp för att den personliga arbetsbördan kan minskas. I en grupp så finns det någonting som heter grupptryck, om alla dina vänner snattade i skolan och de försökte få dig att göra det också är risken stor att du kommer att känna dig utanför om du inte snattar, även om du vet att det är fel. Om du då snattar så har du fallit för grupptrycket. När flera människor jobbar mot ett mål ihop hjälper det väldigt mycket att försöka sätta upp regler, eftersom vi alla har åsikter om hur det ska vara blir det lätt att jag har en oskriven regel som berättar hur du ska göra, problemet med de oskrivna reglerna är att dem går sällan ut till hela gruppen eftersom vi ser på det hela olika.

De tre sakerna som jag tänkte ta upp som kan försvåra oerhört i en grupp, dels försvåra att nå målet, men även att nå målet och ha så roligt på vägen som möjligt är konflikter, gruppens sammansättning samt "vi och dom-känslan".

Konflikter är något som nästan alltid inträffar när grupper sätts samman. Människan hanterar och ser på konflikter väldigt olika. Ordet konflikt kan översättas direkt till sammanstötning. Jag ser en konflikt som någonting bra egentligen. Det är för att vid en konflikt kommer oftast känslor och åsikter upp till ytan och gruppen eller människorna i gruppen kan bearbeta den svårigheten som blivit. Oftast går en människa stärkt ut ur en genomarbetad konflikt. Vad som jag anser man bör göra för att få lösa konflikter är att se till att alla är så trygg med gruppledaren som möjligt för att folk ska kunna gå och berätta för honom eller henne vad som är problemet. Ledaren måste då vara stark och kunna sätta sig ner och prata om problemen och om konflikten är mellan 2 medlemmar sätta sig och medla för att dem ska kunna förstå varandra. Skulle ledaren dock vara den som medlemmen har en konflikt med gäller det för ledaren i sig att vara pedagogisk nog för att kunna ta till sig den andras åsikter och känslor men även försöka förklara sina åsikter och syn på saken på ett annat sätt för att medlemmen förhoppningsvis inte ska behöva känna sig underlägsen.

 

 

Gruppens sammansättning är ett väldigt intressant problem. Det finns ingen direkt lösning på det hela för det beror helt på förutsättningar. Finns det möjlighet att byta ut en medlem för att skapa en bättre guppsammansättning? Oftast har man dock inte den möjligheten utan då tycker jag man ska informera gruppen direkt att, "det här kommer att bli svårt, men det är möjligt om vi alla satsar stenhårt och är medveten om hindret". På så vis skapar du en gemensam känsla att gruppen kan vinna över det "oövervinnliga".

När det gäller vi mot dom känslan så finns det en "dålig" och en bra version av den. Den bra versionen av den är när hela gruppen samlas och kämpar mot till exempel en annan grupp. Den dåliiga är när den innefattar inom gruppen. Om den kommer i gruppen så anser jag att gruppledaren har misslyckats med punkt 1 när det kommer till gruppsamverkan. Att skapa en "grupp", det vill säga en gemenskap och en samhörighet med varandra genom någonting. Det här kan bero på att det finns för många ledare i gruppen och därför har inte gruppen enats om vem som är des "talesman" men det kan även bero på att det är någonting som har slitigt isär gruppen. Jag skulle vilja säga att oavsett vad det är som har skapat problemet så löses det enklast genom att man sätter sig ner och försöker reda ut vad det är som skapat "klyftan" som finns mellan gruppen. Jag skulle vilja säga att en "vi mot dom" känsla i gruppen handlar om konflikter på en annan nivå, en nivå där det är slitningar mellan flera personer på varsin sida istället för mer person mot person slitningar.

 

 

Konflikthantering

 

En konflikt handlar om att ha en olik syn om saker och att inte riktigt förstå hur den andra tänker. Jag tänkte här beskriva lite hur jag tycker man ska bemöta konflikter, framförallt då det handlar om hur man hanterar den situationen uppstår när du tar upp det med den du har konflikten med. I det här exemplet tänkte jag då använda en konflikt på arbetsplatsen som exempel. Konflikten handlar om att en medarbetare inte har meddelat dig om en förändring av mötestider, ett möte som är både viktigt men som du även väldigt gärna vill vara med på.

Jag skulle vilja säga att sättet du ska närma dig medarbetaren beror helt på vilken relation du har med den kollega som konflikten handlar om. Om vi då leker med tanken att det handlar om en kollega som du inte har så bra kontakt med så blir själva närmandet den i singular viktigaste delen för hur konflikten kommer att hanteras av kollegan. Jag skulle nog börja med att vid fikabordet på eftermiddagen fråga om det här mötet vi hade på eftermiddagen. Jag skulle fråga om han eller hon glömde bort att berätta för mig att mötet blivit flyttat? Det svåra är nu att tanken var även att jag skulle berätta hur medarbetaren reagerar, men jag väljer att tro att det var ett enkelt misstag och att reaktionen skulle bli nått liknande. Han skulle med hela kroppen visa att "visst faan" och sen säga att "ja, jag skulle ringa dig men sen fick jag ett viktigt telefonsamtal från en kund och det tog mig hela förmiddagen att lösa problemet. Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för att jag glömde bort det. Finns det någonting jag kan göra för att kompensera dig?"

Eftersom han visar med hela kroppen och verkar uppriktigt ledsen över det hela så skulle jag säga att konflikten med kollegan är löst. Däremot skulle jag nog vilja ta ett samtal med chefen med och säga att jag anser att han borde ha skickat ut ett sms till alla säljare för att informationen verkligen går ut. Om jag även här skulle berätta lite om hur chefen skulle reagera så känns det som mest naturligt att chefen i fråga skulle anse att ja, det hade nog varit det bästa och jag ska försöka göra det nästa gång. Spontant så skulle jag nog säga att man inte kan begära mer av folk än att dem verkar uppriktigt ångerfulla över att det blivit fel och kommer att försöka förbättra sig.

 

 

Nackdelar och risker med den moderna kommunikationstekniken    

 

En risk med dagens kommunikationsteknik kan vara att det inte alltid hinns göra en ordentlig källkontroll på uppgifterna du trycker och visar som sanning. Den kompetens som är främst viktigt att ha är just en riktigt bra kunskap om hur man snabbt och säkert kan kontrollera källorna.

Ett exempel på detta är att Expressen tryckte i december 2005 en löpsedel som påstod att Persbrandt var intagen på alfagruppens klinik i Uppsala för akut alkoholförgiftning, expressen hade även ett stort reportage om detta inne i tidningen. Uppgifterna visade sig senare vara felaktiga och expressen bad om ursäkt, samt publicerade en dementi. Dock så godtogs inte denna av Persbrandt själv som stämde tidningen för förtal.

Persbrandt hade tillsammans med åklagaren yrkat att Expressens ansvariga utgivare (Otto Sjöberg) skulle dömas för grovt förtal, och han hade yrkat på 500 000 i skadestånd. Tryckfrihetsjuryn beslutade dock att Otto skulle dömas för förtal och 80 dagsböter på 1000 kronor styck.

Med detta vill jag bevisa hur viktigt det är att man i dagens samhälle faktiskt gör en grundläggande källkontroll på sakerna du publicerar. Allting är inte sant, speciellt inte på internet där alla kan lägga upp "sanningen".

Källkritik

 

I dagens informationssamhälle är det väldigt viktigt med att veta vad källan egentligen säger, hur trovärdig den är. När du presenterar information från en källa så är det viktigt att du tänker på vissa saker. Tillexempel vad är syftet med informationen du hittade? Håller du med den och kan det ligga någonting bakom? Vad som är viktigt när det gäller just information som sprids på internet är att den kan vara skriven av vilken anledning som helst, både för att förmedla information eller för att hindra information att förmedlas, kanske till och med förstöra informationen genom att sprida massa lögner.

 

    

Studera och resonera kring "Elitklasser ska införas redan i grundskolan"

(http://www.expressen.se/Nyheter/val2010/1.2099975/elitklasser-ska-inforas-redan-i-grundskolan)

 

Artikeln jag har valt att studera berättar att Sveriges utbildningsminister vill införa elitklasser redan i grundskolan. Elitklasser innebär att klassen går fortare fram i vissa ämnen, till exempel naturvetenskapliga, samhällsorienterade ämnen och matte.

Avsikten med artikeln handlar om att Sveriges utbildningsminister(Jan Björklund) vill efter valet införa möjligheter för elever som ligger längre fram och har en högre förmåga och möjlighet att ta till sig kunskaper i de ämnena som klassen kommer att gå snabbare fram i. Det finns dock ingen originalkälla på ämnet utan den är skriven lite som en intervju med Jan. Artikeln har sitt sammanhang med det kommande valet till regeringen och riksdagen nu i september.

Expressen är en röd, socialdemokratisk tidning även om jag inte anser att artikeln verkar vara speciellt vinklad. I det här fallet anser jag tidningen ha en mer oberoende hållning.