Rapport om kommunikation i en grupps olika stadier

Kommunikation

Kommunikation i en grupps olika stadier

 

Innehållsförteckning

Inledning    2

Syfte    2

frågeställningar    2

Metod och Material    2

Avgränsningar    2

Avhandling    3

Definitionen av en grupp och grupp och hur den byggs upp    3

En grupps olika stadier och kommunikationen i de olika stadierna    4

Tillhöra-fasen    4

Rollsökningsfasen    4

Öppenhetsfasen    5

Avslutning    6

Sammanfattning    6

Egna reflektioner    7

Referenser    8

 

 

 

Kommunikation i en grupps olika stadier

Inledning

 

I såväl arbetslivet som privatlivet idag har tendenser börjat gå mer och mer mot att personer arbetar i grupp. Däremot anser jag att det är för lite information om vad en grupp är och hur en grupp arbetar. Därför kommer denna rapport att handla om definitionen av en grupp samt hur den fungerar. Varför det är så viktigt att skapa en bra sammanhållning i gruppen där medlemmarna är trygga i sin roll. Enligt "FIRO-modellen", som är en erkänd teori om gruppers förhållande till varandra, passerar den 3 olika stadier, Tillhöringsfasen, rollsökningsfasen och öppenhetsfasen. Jag anser att för att en grupp ska fungera så bra som möjligt och nå sitt mål på bästa möjliga sätt är det viktigt att alla medlemmar är medvetna om hur en grupp fungerar och hur man bör kommunicera i den. Rapporten kommer även ta upp en del hur en gruppledare bör agera och tänka på inför olika grupper.

Syfte    

Syftet med rapporten är att ge en lättare förståelse för hur människor funkar i grupp och även hur man ska göra för att en grupp ska fungera så bra som möjligt.

frågeställningar

För att ge en tydligare bild av kommunikation tänkte jag använda mig av följande frågeställningar

• Vad är en grupp?
  
• Vilka olika stadier går en grupp igenom?
  
• Hur skapar man en bra grupp?
  
• Hur bör en ledare bete sig i en grupp?
  
• Hur kommunicerar människor i de olika stadierna i en grupp?
  

Metod och Material

För att nå syftet att skapa en lättare förståelse för hur människor funkar i grupp och hur en ledare ska hantera en grupp kommer den här rapporten beskriva vilka olika faser en grupp passerar och hur människor arbetar samt kommunicerar i dem. Som underlag för den här rapporten kommer jag att använda följande material, boken kommunikation skriven av Matts Dahlqvist, boken pedagogisk ledarskap skriven av Liselotte Ohlsson. Jag har även använt mig av internetsidan "FIRO-modellen: Olika steg i gruppens liv" på suntliv.se och även "FIRO-modellen" på slup.se

Avgränsningar

Rapporten kommer inte att ta upp problemlösningar i grupp

Avhandling

Definitionen av en grupp och grupp och hur den byggs upp

 

För att kunna besvara på frågeställningarna så måste det först specificeras vad en grupp är, hur den uppstår. En grupp brukar benämnas som flera människor med ett gemensamt intresse som är på väg mot ett gemensamt mål. Det kan vara alltifrån ett intresse för att tälja smörknivar till en politisk åsikt. När människor kommer ihop i en grupp och satsar mot ett gemensamt mål måste det finnas vissa regler som gäller. Vissa av reglerna är oskrivna men det är någonting som en grupp bör undvika. Främst för att en oskriven regel kanske inte uppfattas av alla, eftersom oskrivna regler oftast handlar om vad som en människa bör eller inte bör göra i en grupp och det är någonting som ofta kan skilja sig väldigt mycket mellan olika människor. Därför är det viktigt att när det kommer till att "bygga" grupper, det vill säga skapa en sammanhållning i gruppen för att få en bättre resa mot målet.

Om en grupp har en riktigt bra sammansättning så brukar det även hjälpa gruppen att få ut det bästa av alla medlemmar. Om man ska göra jämförelser på grupper som funkat bra och grupper som funkat mindre bra funkar svenska ishockeyn som ett bra exempel. Dels så kan man titta på förra årets elitserieresultat och ser att det laget med bäst spelare inte allt uppnådde bästa resultat, lag som Linköping HC och Frölunda som hade stjärnspelare på varje position hamnade tillslut på en sämre position än vad ett lag med spelare som hade mindre stjärnstatus men en bättre atmosfär i gruppen. Även det året Sverige vann både OS- och VM-guld hade inte Sverige bästa spelarna, men bästa laget(gruppen).

För att bygga ihop en grupp på bästa sätt behövs det en trygg atmosfär. Om inte gruppens medlemmar är trygga i den miljö de ska utvecklas i kommer inte heller gruppen att nå dess fulla potential som görs genom att genomgå de olika stadierna. Oavsett hur gruppens sammansättning ser ut så kan man med hjälp av insikt, en bra ledare och en öppen miljö nå toppen med begränsade resurser.

En sak som är viktigt att veta när det kommer till grupper är att det kommer konflikter, oavsett hur bra sammanhållning gruppen har eller hur bra atmosfär det finns i "rummet". Det viktiga handlar om hur du hanterar konflikten. En konflikt handlar om känslor kommer fram som inte längre kan förtryckas och när det då kommer fram är det viktigt att se till att konflikten hanteras och bägge sidorna känner sig nöjda med åtgärderna som är tagna för att förhindra att samma sak händer igen.

 

En grupps olika stadier och kommunikationen i de olika stadierna

 

Enligt FIRO(Fundamental Interpersonal Relations Orientation) går varje grupp igenom tre olika faser under sin utveckling. Will Schultz, amerikansk psykolog arbetade fram denna teori när han gjorde studier på amerikanska flottans gruppers effektivitet på stridsfartygen där han upptäckte att även om båtarna och utrustningarna på båtarna var lika, fungerade aldrig grupperna på samma sätt. Efter detta har hans tankar och upptäckter överförts till allmän gruppdynamik.

För att inte göra det här allt för avancerat tänker jag använda ett förenklat sätt att beskriva hans syn på grupper. Vad som även ska sägas är att en grupp påstås gå igenom dessa faser flera gånger per "livstid". De tre faserna som jag kommer att presentera är tillhörafasen, rollsökningsfasen och öppenhetsfasen. Det finns även olika övergångsfaser, konstlat gemyt och idyll. Grupperna går tillbaka till fas 1 när en medlem byts ut, och beroende på hur bra dynamiken är mellan resterande av medlemmarna desto fortare kommer gruppen till nästa steg.

Tillhöra-fasen

Det här är den första fasen i gruppen och handlar om att ingen vågar sticka ut. Gruppens medlemmar är nervösa och vågar inte göra det lilla extra för att någon ska tycka illa om en. Viljan att bli accepterad av andra medlemmarna är det viktigaste i det här stadiet. Man funderar även på om man verkligen vill tillhöra den här gruppen och vad den står för, vilka människor och individer som finns med i gruppen. Vem som man ska passa sig för och vem som kommer att bli den som man trivs bäst med. Kommunikationen mellan medlemmarna i den här fasen är trevande och tryckt. Problemet i den här fasen handlar om att folk inte vet hur man ska närma sig de andra. Eftersom man är så rädd för att inte bli accepterad för den man är så är rädslan att visa vem du egentligen är mycket överhängande.

Konstlat gemyt

Konstlat gemyt är övergångsfasen när gruppen är mellan tillhöra-fasen och öppenhetsfasen. Man kan säga att den här fasen är gruppens sätt att vila inför nästa fas, som är den mest energikrävande och även framförallt den jobbigaste fasen att gå igen för gruppen. Under den här fasen så är det viktigt för alla att vara positiva med tanke på känsligheten som kommer i en övergångsfas, det är lika lätt hänt att gruppen börjar om på tillhöra-fasen från början som att den tar nästa steg intill öppenhetsfasen. Deltagarna vill fortfarande vara alla till lags men gruppen börjar känna sig hemma med varandra och börjar vara mer engagerad i själva gruppen.

Rollsökningsfasen

Den här fasen är som det berättats om tidigare den mest krävande fasen, både genom att det är den fasen som är mest känslig eftersom i en rollsökning måste gruppens medlemmar få utlopp för känslor och konflikter. I den här fasen bildas ofta olika undergrupper och det är framförallt nu ledarens stora inflytande kommer in. I första fasen behöver ledaren framförallt bara se till att folk är trygga i att vara där och i praktiken se framemot att träffa gruppen igen. I den här fasen måste ledaren se till att ta vara uppmärksam mot alla eventuella konflikter och framförallt inte försöka kväva dem utan verkligen ta konflikten till ytan! En annan sak som ledaren verkligen måste förstå är att i den här fasen är det naturligt att ifrågasätta ledaren eftersom flera i gruppen har fullt upp med att försöka hitta vem och vad man är i gruppen. En annan fråga som medlemmarna i gruppen funderar över är hur deras kompetens ska användas och vilket inflytande kommer de ha.

Idyll

Idyllstadiet är nästa övergångsfas och är mellan rollsökningsfasen och öppenhetsfasen. Den här fasen brukar oftast kännas som en befrielse för medlemmarna i gruppen eftersom den tunga tiden i rollsökningsfasen är över och det är inte lika mycket konflikter. Medlemmarna börjar hitta sina roller och en gemensam identitet för gruppen byggs upp. Framförallt så handlar det om att konflikterna som var i rollsökningsfasen är utarbetade och gruppen är inte lika rädd för att visa konflikterna öppet. En gömd konflikt är som vi pratat om tidigare någonting som kan vara förgörande för gruppen. I det här läget är då gruppen i sådan fas att de inte räds för att vara sig själva och kan dessutom prata med varandra om saker som känns mindre bra.

Öppenhetsfasen

Det här är den "sista" och slutgiltiga fasen som grupper är i. I den här fasen funkar gruppen i det närmaste perfekt och medlemmarna i gruppen kan fokusera på att verkligen nå målet istället för att fokusera på varandra. Klimatet i gruppen är öppet, ofta kärvänligt och de problem som uppstår har som regel bättre förutsättningar att lösas. Medlemmarna i gruppen lägger större vikt på vad de andra tycker och tänker, till skillnad mot förr, inte bara på vad de tycker om en själv, utan även vad dom tycker om saker som man gör och beslut som ska tas. Hur stor öppenhet och närhet som är tillåten är väldigt varierande beroende på vilka grupper som det handlar om men även väldigt olika inom gruppen. Man har i den här fasen accepterat på allvar att alla människor är olika och man behöver inte alla falla inom samma ram, så länge alla är fokuserade på rätt mål. De flesta i gruppen är beredda att ta ett stort ansvar för att målet nås och framförallt att jobba sig till kompromisslösningar som alla i gruppen är beredd att acceptera. Som ledare i den här fasen behövs en mer demokratisk attityd. En ledare som har en striktare och mindre demokratisk stil kommer att ha det väldigt svårt att få med gruppen i sina beslut.

Avslutning

Sammanfattning

För att kunna skapa en bra grupp och få den att fungera så bra som möjligt är det viktigt att veta hur en grupp fungerar tillsammans och hur medlemmarna som regel resonerar. Enligt Will Schultz passerar en grupp 3 olika huvudsaker, tillhörafasen, rollsökningsfasen och öppenhetsfasen, som också har blivit en generell standard för gruppsykologi.

Det är även viktigt att veta vad en grupp är och hur den byggs upp. En grupp är en samling människor, fler än 2, som har ett intresse och ofta ett mål gemensamt. När det kommer till hur en grupp byggs upp så är det väldigt viktigt med en trygg miljö där medlemmarna inte är rädd för att misslyckas. Genom detta skapar man en bra gemenskap som gör att medlemmarna kan utvecklas hela vägen och nå ett högre mål. En "sämre" grupp, det vill säga har medlemmar med lägre högst nivå på sitt område, kan nå högre mål än en "bättre" grupp. Dock ska man inte blanda ihop en bättre grupp som i medlemmar med högre högstanivå med en bättre grupp, med medlemmar med en bättre samarbetsförmåga.

Tillhöra fasen går ut på att medlemmarna försöker ta reda på vad gruppen är för någonting, vilka medlemmar som finns i gruppen och ifall gruppen har samma mål som en själv. En stor del av gruppens fokus ligger på att ta reda på vilka individer som finns i gruppen, vilka som man kan tänkas komma bra överens med och även vilka som man inte kommer att kunna se som vänner. Det är dock viktigt som ledare i den här fasen att ha ett tydligt och strukturerat ledarskap så att gruppen inte behöver fokusera och känna misstro till ledarskapet.

Rollsökningsfasen handlar om att medlemmarna försöker hitta sin plats i gruppen och försöker grupper ihop sig med varandra. I den här fasen är det väldigt mycket konflikter och det är väldigt viktigt för ledaren att underlätta för konflikterna på ett sådant sätt att medlemmarna är trygga nog att behandla dem. Under den här fasen är siktet mer inställt på hitta sin egen roll och att sammanfoga gruppen. Under den här fasen är det är det också väldigt vanligt att ledaren ifrågasätts och den inofficiella ledaren träder fram i en mer öppen position.

Öppenhetsfasen är den sista fasen enligt Will och beskrivs som en fas där folk är trygga i sig själva och medlemmarna tänker på vad gruppen vill tycker men även vad individerna i gruppen vill. I det här stadiet är siktet inställt mot målet på ett annat sätt än under de andra faserna. Klimaten i den här fasen är som regel avslappnande och mer öppet, främst med tanke på att föregående fas kan ses som ett krig i gruppen.

Det är också viktigt att se till att det finns en naturlig harmoni i gruppen för att den ska kunna utvecklas mot målet på bästa möjliga sätt. Det är väldigt viktigt att medlemmarna förstår att det inte är ledarens ansvar att se till att det finns en god atmosfär och vilja att samarbeta i gruppen utan att det är medlemmarna i gruppen som bestämmer hur gruppen ska vara och hur gruppen ska nå målet på bästa sätt.

 

 

 

Efter att ha gjort efterforskningar över hur en grupp är och vad man bör tänka på tycker jag verkligen att det är för lite fokus på att bygga laganda och allt för mycket fokus på att se till att ha så bra medlemmar som möjligt.

I rapporten tog jag upp idrottens grupper som exempel men det finns överallt. Jag har haft förmånen att jobba på väldigt många ställen och de flesta har det varit någon form av grupparbete. Däremot har jag nog aldrig varit med om att man fått någon information om vad en grupp är, hur man jobbar i en grupp och hur man ska försöka få en grupp att jobba så bra som möjligt. Efter att ha skrivit den här rapporten hoppas jag att de som läser den får möjlighet att utveckla sin egen förmåga att arbeta i grupp och hur man ska göra för att få medlemmarna att nå ett mål som de inte tidigare trodde var möjligt.

Jag tycker även att rapporten har gett möjligheten att förstå lite hur man som ledare ska agera med olika grupper.

 

Referenser

 

Föreningen Stockholms läns Utvecklingspartnerskap för den Sociala ekonomin, FIRO-modellen[WWW] hämtad från <http://www.slup.se/default.asp?p_id=435&top_p_id=15> Hämtad 19 augusti 2010 13:20

Nyhaga, Michael, 2006, FIRO-modellen: Olika faser i gruppens liv, [www] hämtat från

<http://www.suntliv.nu/Amnen/Ledarskap-och-organisation/Fakta-om-ledarskap-och-organisation/FIRO-modellen-Olika-faser-i-gruppens-liv/> Publicerat 19 juli 2006, hämtad 19 augusti 2010 13:20

Matts, dahlkwist, 2004:Kommunikaton, femte upplagan. Stockholm: Liber AB

Liselotte Ohlsson, 2007:Pedagogisk ledarskap, tredje upplagan. Stockholm:Liber AB

UTVECKLINGSRESPONS:

• Större delen av tiden använder du dig av ett jämnt och bra språk, det är bara ibland som jag hittar meningar som inte riktigt sitter ihop ordentligt/ser ihop klippta ut.
  
• Du gör om det du läser till ditt eget och använder dig av relevanta begrepp.
  
• Ditt syfte och de flesta av dina frågeställningar besvaras. Ta dig dock en titt på om du verkligen besvarar alla dina frågeställningar på ett tydligt sätt, och även återknyter till den i sammanfattningen, om inte bör du åtgärda detta eller fundera på om du inte har för många frågeställningar.
  
• Jag saknar egna reflektioner under en egen rubrik i avslutningsdelen.
  
• Du har även lite annat småputts att åtgärda, se mina kommentarer i marginalen.
  

Om du rättar till och kompletterar det jag har nämnt kommer jag att kunna göra bedömningen att du uppnår betygskriterier för G med den här rapporten.

//Johanna

Teoriprovet

1. Ge exempel på hur kommunikation genom ansiktet, ögonen och gesterna kan visa sig. Berätta också om ett känslouttryck som betyder samma sak oavsett var i världen man befinner sig.
   

 

Kommunikation handlar om så mycket mer än bara ord, kroppsspråk har väldigt stor del i språket. Till exempel så är tummen upp ett sätt att säga "ok!" eller "bra!" i Sverige. En person som höjer på ögonbrynen verkar förvånad och en person som viker ihop dem verkar arg, irriterad eller kanske frustrerad. Hela kroppen är i faktum med i kommunikation, en människa som tittar bort kan ses som generad eller trängd medan en person som stirrar på en rakt i ögonen uppfattas ofta som arg. Dock så är inte kommunikation samma sak i Europa som det är i andra delar av världen. Boken kommunikation av Matts Dahlkwist uppger att tecknet för tokig här i Sverige, att snurra med fingret framför örat, tolkas som att någon har telefon i Argentina. Även "tummen upp" som i de flesta delar av världen betyder okej har olika betydelser vars i världen du kommer. Till exempel betyder det värdelöst i Frankrike och i Brasilien symboliserar tecknet det kvinnliga könsorganet. Däremot är ett långfinger rakt upp i luften nästan överallt en förolämpande gest.

 

1. Vad är det som gör att självbilden utvecklas i det ena eller andra hållet?
   

Ens självbild är något som hela tiden förändras genom tiden, genom en mängd olika saker.

Det kan tillexempel vara att du uppnår ett svårt mål du har satt upp och kämpat länge för. När du nått målet känner du en tillfredställelse och övertygelse om att du är en bra människa och du kan även ibland uppleva känslan att det finns ingenting som är svårt i livet längre.

Ett annat exempel på någonting som påverkar ens självbild är misslyckande. Det behöver inte vara ett stort misslyckande, eller ett misslyckande som är ditt fel för att en sämre självbild ska komma krypandes. En sådan enkel sak som att en rad olyckor händer under en kort tid har en förmåga att få folk att känna, "varför jag?", "vad har jag gjort för att förtjäna detta?".

En sak som på allvar förändrar ens självbild är kriser. När man är inne eller på väg in i en kris anser man sig själv vara en dålig människa och det finns inget positivt i livet. Men när man precis övervunnit en kris så känner man sig tillfreds och inser att man inte är så dålig. Ens självbild påverkas även hur du har fått uppleva misstag. Får du alltid skäll så fort du gör ett misstag, oavsett om det är av chefen, läraren eller dina föräldrar, kommer du att känna dig sämre och därigenom inte våga göra lika mycket.

 

 

1. Sex punkter om hur du ska förhålla dig till informationsflödet för att motverka stress
   

 

1. Välj en tid där du ska se nyheter
   
2. Se till att alltid ha minst 1 timme innan du går å lägger dig utan tv, radio eller mobiltelefon är igång.
   
3. När du far och handla, lämna telefonen hemma.
   
4. Välj en dag i veckan där du inte har kontakt med media alls. Om du har drabbats av teknostress kan det vara en ide att ha en dag i veckan helt utan mobiltelefon också.
   
5. Under din semester räcker det att du är kontaktbar under en viss tid. Koppla av på din semester och gör det utan att din telefon piper för sms, mail, eller folk som ringer hela tiden. Kanske räcker det att ha telefonen igång mellan 12-16 under din ledighet, det vill säga även de dagar du inte har arbete.
   
6. Begränsa tiden på internet till max 1,5 timme per dag. På internet stöter du på annonser som blinkar eller kommer upp i ett eget fönster nästan oavsett vars du än är. Många tänker inte på att om man läser t.ex. aftonbladet på internet är du i konstant kontakt med reklam, men om du ser på nyheterna har du bara den kontakten under ett par gånger i timmen.
   

1. 
   

a Krisens fyra faser.

Den första fasen handlar om att personen i kris stänger ute allting som har med verkligheten att göra och kallas för chockfasen. Den pågår i regel inte speciellt länge utan som mest ett par dagar.

Reaktionsfasen är den andra fasen i en kris och går ut på att den som är i kris faktiskt har förstått vad som har hänt och är mer kontaktbar. Det är svårt att sätta en tid hur länge en fas varar eftersom det är väldigt beroende på individen men som regel varar den här fasen längre än den föregående. I den här fasen börjar personen i fråga visa starka känslor, till exempel ångest och ilska. Det som är farligt i den här fasen handlar om att personen kan välja den lätta vägen ut ur ångesten, såsom alkohol eller droger för att döda smärtan.

Den näst sista fasen är bearbetningsfasen och här börjar personen acceptera vad som har hänt och försöker bearbeta händelsen. Ångesten börjar lätta och han eller hon är mer "mottaglig" för att prata om det som har hänt, eller det som är orsaken till det som har hänt. En person som är i kris på grund av ett brustet äktenskap kanske började gråta så fort du nämnde den före detta partners namn men i den här fasen kan man ofta börja prata om vad som hänt.

Nyorienteringsfasen är den sista fasen och här är personen på väg ut ur fasen. För att använda samma exempel kan personen i kris se möjligheten av att få vara singel, till exempel att kunna gå ut på krogen och få flörta med någon utan att få dåligt samvete. Eller den pirriga känslan som infinner sig före en första dejt.

B, två försvar hos personer i kris och hur det påverkar möjligheten till kommunikation.

 

En människa går in i en kris för någonting hemskt har hänt och första stegen i krisen handlar ofta om att inte vilja acceptera det som har hänt, så kallade försvarsmekanismer blockar hjärnan för att uppfatta det.

En försvarsmekanism är bortträngning, vilket kan beskrivas som att personen "glömmer bort" det som har hänt. Om vi nu använder Diabetes som exempel så är personen helt enkelt inte medveten om att han eller hon fått det. Du kan säga det 10 ggr och reaktionen kommer vara lika förvånande båda gångerna. När det kommer till att kommunicera med människor som använder den här typen av försvarsmekanismer är det viktigt att inte alltid påminna om det som har hänt. Det kan vara en ide att låta personen "tro" att det inte har hänt, men att du försöker styra han eller hon att göra saker som är bra för det som har hänt, till exempel att äta fasta tider och mindre socker.

En annan försvarsmekanism är identifikation, det vill säga att man försöker likna någon annan. Det är ofta här som en människa blir helt annorlunda mot för hur den varit förut. Och grunden till det kan ligga i att personen i kris anser att han var själv problemet som anlade krisen, oavsett om vi pratar att ens partner har lämnat en eller att personen har drabbats av en allvarlig sjukdom. Om ens partner har lämnat en kan personen i fråga anse att "om jag bara hade diskat mer" eller "Om jag bara inte hade varit så arg när kompisgänget var ute tillsammans med min partner" så hade partnerna fortfarande varit kvar. . Och när det gäller allvarliga sjukdomar som till exempel diabetes kan det vara "om jag inte har ätit så mycket socker eller varit så dålig med maten"

5.

a. Skillnaden mellan en aktiv passiv lyssnare och fem råd hur man blir en god och aktiv lyssnare.

 

En passiv lyssnare kan se jätteintresserad ut, och verkligen engagerad i samtalen men senare kan den inte återge vad som har sagts. Till exempel i skolan där en hel klass sitter på helspänn och läraren tycker det ser ut som de verkligen suger in informationen som han eller hon förmedlar. Men sen när provet kommer eller när läraren ställer en fråga är det ingen som kan någonting. En aktiv lyssnare är en som hänger med i samtalet, ställer frågor om det är någonting som är lite oklar. Den aktiva lyssnare analyserar allting som sägs och försöker tolka det med egna ord för att verkligen förstå vad som sägs. Den aktiva lyssnaren har redan tänkt ut vad han eller hon vill säga när ordet går över. Fördelen med att vara en aktiv lyssnare, utöver att man faktiskt får in budskapet är att en aktiv lyssnare har större möjligheter att bli kallad god kommunikatör, det vill säga personer vill prata med en aktiv lyssnare, medans den passiva lyssnaren kan ses ointresserad, även om han lyssnar. Det är väldigt svårt att hålla en konversation flytande med en passiv lyssnare eftersom det sällan kommer några följdfrågor.

 

B, fem råd hur man blir en god och aktiv lyssnare

 

1. Lyssna med hela kroppen, till exempel så om du sitter nerhukad och nerhasad verkar du ointresserad.
   
2. Försök uppleva det personen som berättar pratar om. Berättas det om en historia som har hänt så visualisera det som om du var med. Se det som berättas som en film.
   
3. Ställ många frågor. Tolkar du det personen säger på samma sätt som det är tänkt? Genom att ställa frågor visar du både att du är medveten om vad personen säger men visar även ett intresse över att faktiskt förstå vad som berättas.
   
4. Använd pauser. Försök se en paus som en möjlighet att smälta det som har hänt och även få chansen att fundera hur samtalet ska utvecklas vidare.
   
5. Visa att du bryr dig om personen du pratar med. Den du lyssnar på måste känna att han eller hon är viktig!
   

C, Mig som lyssnare

 

Jag har många vänner som brukar vända sig till mig när de behöver någon att prata med och det är de som gör att jag anser mig vara en god lyssnare. Jag ser mig själv som en väldigt aktiv och duktig lyssnare eftersom jag ofta ställer just frågor om vad den andra berättar. Försöker alltid se till att visa intresse för personen i fråga och vara ytterst delaktig i samtalen. Försöker alltid bemöta personen jag pratar med respekt och visa att den inte är mindre värd än mig, visar inte heller en överdriven respekt så att personen blir fundersam på om han eller hon säger någonting olämpligt.

1. Konflikter och konflikthantering
   

två konkreta förslag att hantera och undvika konflikter

 

Om två personer har en konflikt så är det väldigt viktigt att de får sätta sig ner och prata ut om den. Det farligaste man kan göra med en konflikt är att undertrycka den. En konflikt som uppstår kan ha sin grund i oenigheter, eller kanske bara missförstånd. Genom att sätta sig ner och resonera om sina åsikter vädras luften och man får en chans att i lugn å ro förstå vad den andra säger och förklara vad man själv tycker.

Däremot tycker jag man sällan ska försöka undvika konflikter om det inte handlar om en kortare relation, dock ska man inte heller försöka söka sig till dem. Genom att undvika konflikter finns det en överhängande risk att konflikten bara blir större än vad det egentligen är. Men vad jag tror frågan egentligen handlar om är att man inte ska vara rädd för att säga saker högt. Genom att alltid försöka prata om vad man tycker och tänker minskar du risken för missförstånd och då även konflikter. En annan sak som man också kan göra är att inte acceptera saker om man inte vill det. Det vill säga lära sig säga nej. Att hela tiden göra saker för någon annan kan som regel innebära att ett agg uppstår och konflikten bryts ut.

 

Konfliktsituation som är löst.

Till vardags går jag skola i Örnsköldsvik och håller på att utbilda mig till Produktionstekniker/logistiker och vi hade en konflikt i klassen där vi ansåg att vår utbildningsledare inte gjorde tillräckligt för att vår utbildning skulle vara så optimal som möjligt. Det handlade om allting ifrån internetuppkoppling i klassrummet till att inte fått veta kurslitteratur i tid och även att han hade en förmåga att förändra när kursen skulle läsas, vilka tider och vad han ville ha ut av kurserna hela tiden. Aggressionen i klassen växte och övergick nästan till ett hat. Atmosfären i klassen sjönk 10 steg så fort läraren gick in i klassrummet.

Det jag då gjorde för att lösa den här konflikten var att samla hela klassen till ett möte där vi konkret gick igenom de saker som vi störde oss på med vår utbildningsledare. När sedan listan hade skapats så valde vi en person i klassen som fick representera oss till utbildningsledaren.

Eftersom vi konkret kunde visa saker som irriterade klassen blev det också lättare för utbildningsledaren att förändra sig. Han visade en stor förändring genom att införa klassmöten med oss där han diskuterade igenom förändringar, varför han ville göra dem och hur förändringen skulle bli.

 

1. Konkreta exempel på metoder och hjälpmedel för att övertyga andra
   

 

1. Presentera dina argument på ett lugnt sätt och se till att vara saklig i dina argument. Sväva inte iväg och blanda in irrelevanta saker.
   
2. Var övertygande. Med det menar jag att du ska tro på vad du säger. Om du inte tror på det, hur ska du då kunna få andra att hålla med dig?
   
3. Ha ögonkontakt med personen du pratar med. Genom att se folk i ögat visar du intresse och ger även ett intryck av att du går lita på.
   
4. Visa att det spelar roll för den personen du pratar med. Genom att vara intresserad av sin samtals- eller diskussionspartner kommer han eller hon att lyssna noggrannare på dig.
   
5. Öka dess självkänslig. Om du ska övertyga någon om saker så ge den personen en ärlig uppmuntran. Till exempel säga, "vilken skitsnygg tröja. Den passar dig perfekt." eller "Du som är så ekonomisk skulle passa perfekt i den här rollen"
   

 

1. Fördelar och nackdelar med grupparbete samt vad man bör tänka på vid problemlösning i grupp
   

 

Fördelar med grupparbete är att i en väl fungerande grupp kan 2+2=5 göras. Det vill säga att i en grupp på 4 personer kan de tillsammans göra arbete som är likvärdigt med 5 stycken, även om grupparbete oftast generar till att enklare uppgifter tar längre tid än vid enskilt arbete. En annan väldigt stor fördel med grupparbete är att eftersom man är många så lökar alla resurser. Med resurser här menar jag saker som idéer, synpunkter och arbetsmöjligheter. Dock är det inte alltid en bra sak med många idéer och synpunkter eftersom det kan ta väldigt lång tid att fatta ett beslut på grund av att alla bör få möjligheten att säga sin, däremot är chansen större att lösningen blir bättre än om man skulle vara ensam om idéer och lösningar.

Stimulansen kan öka eftersom människan som regel trivs bäst tillsammans och möjligheten till en roligare väg till målet med grupparbetet ökar, även om risken finns att med en svag gruppledare för mycket fokus läggs på att ha roligt istället för att nå målet.

Grupptryck är någonting som är väldigt vanligt i en grupp, och det är som regel ett negativt laddat ord, men kan vara positivt också. Ett positivt grupptryck handlar till exempel om att ifall 5 av 6 personer är väldigt duktig på räkna matte så kommer även den sjätte personen att vilja vara duktig på att räkna matte och därför satsa energi på det. Ett negativt grupptryck är då precis tvärtom, om 5 av 6 personer i gruppen hellre dricker kaffe och pratar än att jobba mot målet, kommer oftast även den sjätte personen att göra det.

När det kommer till problemlösning i en grupp finns det några saker som man bör ha i åtanke.

Till exempel kan det handla om att alltid se till att vara i tid och engagera alla medlemmar i gruppen. En gruppmedlem som inte kommer i tid måste få veta att det inte är okej och att alla i gruppen gör ett lika gott arbete.

När gruppen diskuterar eventuella problem, lösningar eller beslut är det viktigt att hela gruppen blir engagerade i diskussionen så ingen känner sig utanför eller inte fått säga sitt. Sträva efter samförstånd och enighet när beslut tas. Man ska aldrig förlöjliga en åsikt utan alltid försöka ställa frågor på hur personen menar.

Det gäller ett mer invecklat problem måste individen få möjlighet att i lugn och ro sätta sig ner och titta på uppgiften innan den tas upp i gruppen.

Kommunikation indsändning 2

Kommunikation inom grupp.

 

Jag tänkte skriva om tre olika problem och ge lösningar som kan uppstå med kommunikaiton i en grupp. Men för att göra det så måste jag först gå igenom vad en grupp är och hur grupper kan påverka olika människor.

En grupp är ett antal människor som har någonting gemensamt. Det kan vara ett intresse för någonting eller en vilja att lära sig, en grupp har även mer eller mindre uttalade roller som samarbetar med varandra. En grupp kan vara allting ifrån ett fotbollslag till en bastuklubb. Gruppen samarbetar för att nå ett gemensamt mål. En människa påverkas väldigt olika utav att vara delaktig i en grupp. Eftersom så fort människan blir fler än en så tar automatiskt en person ledarrollen och för dem framåt så måste en av medlemmarna i gruppen ta rollen som ledare för att gruppen ska funka bra, annars ökar risken att gruppen missar sitt mål. Eftersom en grupp har en ledare så är det även att vissa människor lutar sig tillbaka när de kommer i en grupp för att den personliga arbetsbördan kan minskas. I en grupp så finns det någonting som heter grupptryck, om alla dina vänner snattade i skolan och de försökte få dig att göra det också är risken stor att du kommer att känna dig utanför om du inte snattar, även om du vet att det är fel. Om du då snattar så har du fallit för grupptrycket. När flera människor jobbar mot ett mål ihop hjälper det väldigt mycket att försöka sätta upp regler, eftersom vi alla har åsikter om hur det ska vara blir det lätt att jag har en oskriven regel som berättar hur du ska göra, problemet med de oskrivna reglerna är att dem går sällan ut till hela gruppen eftersom vi ser på det hela olika.

De tre sakerna som jag tänkte ta upp som kan försvåra oerhört i en grupp, dels försvåra att nå målet, men även att nå målet och ha så roligt på vägen som möjligt är konflikter, gruppens sammansättning samt "vi och dom-känslan".

Konflikter är något som nästan alltid inträffar när grupper sätts samman. Människan hanterar och ser på konflikter väldigt olika. Ordet konflikt kan översättas direkt till sammanstötning. Jag ser en konflikt som någonting bra egentligen. Det är för att vid en konflikt kommer oftast känslor och åsikter upp till ytan och gruppen eller människorna i gruppen kan bearbeta den svårigheten som blivit. Oftast går en människa stärkt ut ur en genomarbetad konflikt. Vad som jag anser man bör göra för att få lösa konflikter är att se till att alla är så trygg med gruppledaren som möjligt för att folk ska kunna gå och berätta för honom eller henne vad som är problemet. Ledaren måste då vara stark och kunna sätta sig ner och prata om problemen och om konflikten är mellan 2 medlemmar sätta sig och medla för att dem ska kunna förstå varandra. Skulle ledaren dock vara den som medlemmen har en konflikt med gäller det för ledaren i sig att vara pedagogisk nog för att kunna ta till sig den andras åsikter och känslor men även försöka förklara sina åsikter och syn på saken på ett annat sätt för att medlemmen förhoppningsvis inte ska behöva känna sig underlägsen.

 

 

Gruppens sammansättning är ett väldigt intressant problem. Det finns ingen direkt lösning på det hela för det beror helt på förutsättningar. Finns det möjlighet att byta ut en medlem för att skapa en bättre guppsammansättning? Oftast har man dock inte den möjligheten utan då tycker jag man ska informera gruppen direkt att, "det här kommer att bli svårt, men det är möjligt om vi alla satsar stenhårt och är medveten om hindret". På så vis skapar du en gemensam känsla att gruppen kan vinna över det "oövervinnliga".

När det gäller vi mot dom känslan så finns det en "dålig" och en bra version av den. Den bra versionen av den är när hela gruppen samlas och kämpar mot till exempel en annan grupp. Den dåliiga är när den innefattar inom gruppen. Om den kommer i gruppen så anser jag att gruppledaren har misslyckats med punkt 1 när det kommer till gruppsamverkan. Att skapa en "grupp", det vill säga en gemenskap och en samhörighet med varandra genom någonting. Det här kan bero på att det finns för många ledare i gruppen och därför har inte gruppen enats om vem som är des "talesman" men det kan även bero på att det är någonting som har slitigt isär gruppen. Jag skulle vilja säga att oavsett vad det är som har skapat problemet så löses det enklast genom att man sätter sig ner och försöker reda ut vad det är som skapat "klyftan" som finns mellan gruppen. Jag skulle vilja säga att en "vi mot dom" känsla i gruppen handlar om konflikter på en annan nivå, en nivå där det är slitningar mellan flera personer på varsin sida istället för mer person mot person slitningar.

 

 

Konflikthantering

 

En konflikt handlar om att ha en olik syn om saker och att inte riktigt förstå hur den andra tänker. Jag tänkte här beskriva lite hur jag tycker man ska bemöta konflikter, framförallt då det handlar om hur man hanterar den situationen uppstår när du tar upp det med den du har konflikten med. I det här exemplet tänkte jag då använda en konflikt på arbetsplatsen som exempel. Konflikten handlar om att en medarbetare inte har meddelat dig om en förändring av mötestider, ett möte som är både viktigt men som du även väldigt gärna vill vara med på.

Jag skulle vilja säga att sättet du ska närma dig medarbetaren beror helt på vilken relation du har med den kollega som konflikten handlar om. Om vi då leker med tanken att det handlar om en kollega som du inte har så bra kontakt med så blir själva närmandet den i singular viktigaste delen för hur konflikten kommer att hanteras av kollegan. Jag skulle nog börja med att vid fikabordet på eftermiddagen fråga om det här mötet vi hade på eftermiddagen. Jag skulle fråga om han eller hon glömde bort att berätta för mig att mötet blivit flyttat? Det svåra är nu att tanken var även att jag skulle berätta hur medarbetaren reagerar, men jag väljer att tro att det var ett enkelt misstag och att reaktionen skulle bli nått liknande. Han skulle med hela kroppen visa att "visst faan" och sen säga att "ja, jag skulle ringa dig men sen fick jag ett viktigt telefonsamtal från en kund och det tog mig hela förmiddagen att lösa problemet. Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för att jag glömde bort det. Finns det någonting jag kan göra för att kompensera dig?"

Eftersom han visar med hela kroppen och verkar uppriktigt ledsen över det hela så skulle jag säga att konflikten med kollegan är löst. Däremot skulle jag nog vilja ta ett samtal med chefen med och säga att jag anser att han borde ha skickat ut ett sms till alla säljare för att informationen verkligen går ut. Om jag även här skulle berätta lite om hur chefen skulle reagera så känns det som mest naturligt att chefen i fråga skulle anse att ja, det hade nog varit det bästa och jag ska försöka göra det nästa gång. Spontant så skulle jag nog säga att man inte kan begära mer av folk än att dem verkar uppriktigt ångerfulla över att det blivit fel och kommer att försöka förbättra sig.

 

 

Nackdelar och risker med den moderna kommunikationstekniken    

 

En risk med dagens kommunikationsteknik kan vara att det inte alltid hinns göra en ordentlig källkontroll på uppgifterna du trycker och visar som sanning. Den kompetens som är främst viktigt att ha är just en riktigt bra kunskap om hur man snabbt och säkert kan kontrollera källorna.

Ett exempel på detta är att Expressen tryckte i december 2005 en löpsedel som påstod att Persbrandt var intagen på alfagruppens klinik i Uppsala för akut alkoholförgiftning, expressen hade även ett stort reportage om detta inne i tidningen. Uppgifterna visade sig senare vara felaktiga och expressen bad om ursäkt, samt publicerade en dementi. Dock så godtogs inte denna av Persbrandt själv som stämde tidningen för förtal.

Persbrandt hade tillsammans med åklagaren yrkat att Expressens ansvariga utgivare (Otto Sjöberg) skulle dömas för grovt förtal, och han hade yrkat på 500 000 i skadestånd. Tryckfrihetsjuryn beslutade dock att Otto skulle dömas för förtal och 80 dagsböter på 1000 kronor styck.

Med detta vill jag bevisa hur viktigt det är att man i dagens samhälle faktiskt gör en grundläggande källkontroll på sakerna du publicerar. Allting är inte sant, speciellt inte på internet där alla kan lägga upp "sanningen".

Källkritik

 

I dagens informationssamhälle är det väldigt viktigt med att veta vad källan egentligen säger, hur trovärdig den är. När du presenterar information från en källa så är det viktigt att du tänker på vissa saker. Tillexempel vad är syftet med informationen du hittade? Håller du med den och kan det ligga någonting bakom? Vad som är viktigt när det gäller just information som sprids på internet är att den kan vara skriven av vilken anledning som helst, både för att förmedla information eller för att hindra information att förmedlas, kanske till och med förstöra informationen genom att sprida massa lögner.

 

    

Studera och resonera kring "Elitklasser ska införas redan i grundskolan"

(http://www.expressen.se/Nyheter/val2010/1.2099975/elitklasser-ska-inforas-redan-i-grundskolan)

 

Artikeln jag har valt att studera berättar att Sveriges utbildningsminister vill införa elitklasser redan i grundskolan. Elitklasser innebär att klassen går fortare fram i vissa ämnen, till exempel naturvetenskapliga, samhällsorienterade ämnen och matte.

Avsikten med artikeln handlar om att Sveriges utbildningsminister(Jan Björklund) vill efter valet införa möjligheter för elever som ligger längre fram och har en högre förmåga och möjlighet att ta till sig kunskaper i de ämnena som klassen kommer att gå snabbare fram i. Det finns dock ingen originalkälla på ämnet utan den är skriven lite som en intervju med Jan. Artikeln har sitt sammanhang med det kommande valet till regeringen och riksdagen nu i september.

Expressen är en röd, socialdemokratisk tidning även om jag inte anser att artikeln verkar vara speciellt vinklad. I det här fallet anser jag tidningen ha en mer oberoende hållning.

 

 

Kommunikation Insändning 1

Olika situationer där kommunikation mellan människor (situationer, hinder och lösningar)

Kunskap om kommunikation människor i mellan anser jag alltid vara viktigt. Kommunikation handlar om att göra sig förstådd och förhindra att den du försöker kommunicera med tolkar det på ett annat sätt än vad du hade för ändamål.

Jag tänkte här ta tre olika situationer där det kommunikation kan missuppfattas och varför det är viktigt att ha god kunskap om vad du vill förmedla.

• När du träffar dina svärföräldrar första gången är en situation som oftast är spänd, och väldigt nervöst, säkert från båda hållen. Som svärson tänker man på om du har rätt kläder, är du nyklippt, Ska du ta i hand och många fler frågor. Redan vid det här stadiet tänker man på kommunikation utan att man är medveten om det. De flesta tänker inte på att sättet du klär dig på och ditt yttre även kommunicerar med omvärlden. Dom flesta människor bedömer hur någon annan är genom att titta på honom eller henne. Ett första intryck brukar man säga ges på ungefär 2 sekunder och på grund av det är de flesta nervösa inför ett möte då man hoppas personen ska tycka om en.
  

  
  

• Vid ett gisslandrama är kommunikation mellan olika människor extremt viktigt då den personen som innehar "makten" är en ostabil och förmodligen väldigt nervös och lättskrämd individ. Som gissla i en sådan här situation gäller det att försöka få gisslantagaren att lugna ner sig, känna sig avslappnad och förhoppningsvis komma så långt att folket i gissla släpps. Kommunikation mellan människor här handlar då självklart om hur du kan uppnå komma till punkten att gisslantagaren inser att han eller hon har mycket mer att vinna genom att släppa sina gisslor.
  

• När du uppfostrar ditt barn. Att uppfostra sitt barn handlar om att lära barnet vad som enligt dig är rätt och fel i livet. För att göra det måste du kunna kommunicera med ditt barn på ett sätt så det förstår vad du menar, förstår varför du menar det och hur barnet ska göra för att förstå vad som är rätt och vad som är fel. Om ditt barn inte kan förstå vad du är ute efter kanske barnet uppfattar att du menar att det är fel när du egentligen försöker säga att barnet har gjort precis som det ska. När det kommer till barnuppfostran brukar jag försöka att redan vid mycket tidig ålder förklara för barnet varför jag anser att
  just det sättet jag menar är rätt. Främst för att det ska förstå och förhoppningsvis tillämpa det i andra liknande situationer.
  

Eftersom alla goda ting är tre tänkte jag även resonera kring tre olika faktorer som hindrar människor. Enligt min mening anser jag att det finns tre huvudsaker som försvårar och hindrar kommunikation mellan människor. Det är nervositet, ilska och oviljan att förstå sig på andra och ta del av andras åsikter.

Låt oss börja resonera lite runt rädsla. Men rädsla tänker nog de flesta att det handlar om en rädsla för någonting "faktiskt", en rädsla för spindlar eller höjder till exempel. Men vad jag menar är rädsla för att andra folk inte ska hålla med en, eller innerst inne handlar det kanske om att våga vara sig själv. Det är svårt att ge en direkt lösning på hur man ska förbättra just den här biten men det handlar om att stärka ens självbild.

Sedan har vi ilska. Med ilska menar jag då folk som blir arg över att människor de diskuterar med inte kan förstå att deras sätt är det rätta, eller att den de diskuterar med inte kan förstå vad som vill förmedlas. Det här problemet har dock en lite lättare lösning. Det handlar om att utveckla sitt sätta att förmedla sina åsikter och även att bygga upp ett tålamod. Lära sig kontrollera sina känslor.

Sen har vi kvar hela grejen med det som jag vill sammanfatta som "vilja att kommunicera". Om en person inte vill förstå sig på den andra kommer inte en ömsesidig kommunikation att kunna uppstå. Att lösa människors vilja att ta del av andras åsikter, värdering och erfarenheter är även det en ytterst svårt. Men på något sätt handlar det ändå om folks vilja att behandla andra med respekt. En del av det här kan även ligga i att rädslan att själv vara fel. Att inte vara tillräckligt trygg i sig själv.

Som slutkläm vilja jag egentligen säga att grunden på all kommunikation handlar om att vara trygg i sig själv och vad som ska sägas.

Fördomar

Människan ser sig själv gärna som fördomsfri, men är man verkligen det? Jag tänkte beskriva en fördom som folk ska ha, men för att göra det måste vi först klargöra vad som menas med fördom.

Fördomar handlar om att ha förutfattade meningar om någon eller något. Den stora skillnaden men att någonting är generaliserat eller stereotypiskt och fördomar om någonting är att fördomar går steget längre.

För att ta ett exempel kan vi säga att alla kvinnor måste ha smink. Kvinnan använder som regel smink, men långt ifrån alla kvinnor använder faktiskt smink. Och för att vrida på det och göra en fördom mot män är att alla män älskar sport, vilket är precis lika sant som att alla kvinnor måste ha smink. Dem flesta männen tycker om idrott och sport, men långt ifrån alla. Fördomar är också väldigt samhällsvarierande. I Sverige säger vi att alla norrmän är dumma och är väldigt duktig på åka skidor till exempel.

Vad ska vi då göra för att minska fördomar som finns i samhället? Dels så vill jag påstå att alla fördomar inte är negativt. Vad jag vill framhäva är att vissa fördomar bygger upp en liten "lättare" stämning med tanke på att det är någonting som oftast går skratta åt. Men för att förhindra de stora fördomarna ska komma och förstöra anser jag att dom bör påverkas från föräldrarnas håll. Man ärver nämligen ofta sina föräldrar åsikter och fördomar. Om varje människa försöka analysera sig själv och fundera på vilka fördomar som omedvetet förs vidare till sina barn låter man i alla fall barnet själv bestämma vad den anser vara "trovärdigt"

Att förbereda och planera en arbetsintervju

Ett ställe där det är viktigt med kommunikation(fysisk såväl som verbal) är just när det kommer till en arbetsintervju. För att vara så avslappnad som möjligt bör gå in på företagets hemsida och kolla vad som står om företaget. Man bör även kolla och man har någon bekant eller vän som har varit i kontakt med företaget för att kolla vad deras syn om företaget var. Allt för att ha så mycket information om företaget som möjligt inför intervjun. Det imponerar alltid på företaget om du kommer med frågor, till exempel hur deras miljöpolicy ser ut, eller hur dem ställer sig till arbetsplatsförlagda utbildningar. Det behöver inte vara en fråga som berör just dig men att ställa frågor för att visa att du varit engagerad och gjort bakgrundskoll på just företaget du har tänkt jobba på, för att visa att du inte bara sökt arbetet som krav från till exempel arbetsförmedlingen. En annan bra sak är att läsa på extra mycket om tjänsten du sökt, hur ser de på den? Har dom samma syn som dig när du sökte arbetet? Vad du även bör tänka på är att rätt arbete har rätt klädsel. Man kan ta exemplet tjänsten bilmekaniker. Som regel tänker de flesta att bilmekaniker är ett skitigt arbete och man inte behöver tänka på hur man klär sig där. Men idag är det inte speciellt smutsigt och som regel är det även du som lämnar över bilen du reparerat till kunden för att berätta vad som gjorts. Vad har detta med klädsel att göra? Jo, nämligen att man måste tänka även på klädsel vid arbetsintervju. Ska du söka jobb som bilmekaniker är det varken skitig overall eller kostym som gäller, utan här räcker det med till exempel då jeans och en tröja.

Kris och dess olika stadier

Varje människa går någon gång igenom en kris i sitt liv. En kris händer när stora omskakande händelser helt plötsligt uppstår, eller helt enkelt när ens liv ändras radikalt. Det kan vara alltifrån en skilsmässa till en nära vän eller familjemedlems plötsliga bortgång. Man brukar generellt prata om 4 olika faser som människan går igenom enligt boken kommunikation, skriven av matts Dahlkwist. Jag tänkte här redovisa de 4 olika faserna lite mer ingående och vad människan går igenom i faserna. Kommer även försöka fundera lite på hur man pratar med människor i kris.

Krisens stadier

Första fasen kallas chockfasen och brukar vara allt mellan några sekunder och flera dagar. I den här fasen är det väldigt svårt att se om personen är i chock eller inte eftersom man som regel stänger ute allting som har med verklighet att göra. I den här fasen är det väldigt svårt att faktiskt kommunicera med personen i kris på annat sätt än att finnas vid dess sida. Att se till att personen aldrig lämnas ensam dels för att det aldrig går veta vad personen tar sig till men även för att fasen kan sluta närsomhelst och personen i fråga kan alltid behöver någon att prata med.

Den andra fasen kallas för reaktionsfasen som går ut på att
personen ifråga har förstått vad som faktiskt har hänt och börjar reagera på vad som faktiskt händer runtomkring. Den här fasen är något längre och kan pågå alltifrån några dagar till flera månader. Det är alltid självklart svårt att sätta en tid hur länge en fas varar eftersom det beror på hur djup krisen är, vad som har hänt, hur man påverkas av den, om man blir påmind om den men även hur förberedd du är på händelsen. Men i den här fasen börjar personen oftast visa starka känslor såsom ångest, sorg och ilska. Vad som är den farliga biten i den här fasen är att personen i kris väldigt lätt kan ta till "den lätta vägen" till att må bättre, det vill säga att inte försöka ta sig till nästa fas, bearbetningsfasen, utan väljer att ta till alkohol eller andra saker för att "döda smärtan". Detta gör då personen i fråga eftersom att det känns som att det är "för mycket att ta". Vad man bör tänka på när du pratar med en person i den här fasen är att egentligen bara lyssna och visa att du finns hos honom eller henne.

Den tredje fasen kallas bearbetningsfasen där personen börjar acceptera vad som hänt och försöker bearbeta händelsen. Även ångesten börjar släppa och det som tidigare innebär att personen i kris utbröt i grät känns inte lika hemskt. Normalt blir personen mycket mer socialt intresserad och sugen på utveckla sig i sin nya roll. Vad som är viktigt att tänka på här är att personen i kris funderar väldigt mycket på vad som hänt, vad som kommer att hända. Vad var mitt fel och vad var inte mitt fel? Vad kan jag ändra på för att inte samma sak kommer att hända igen? Är exempel på frågor som kan tänkas komma om krisen är på grund av äktenskapsuppbrott.

Den fjärde och sista fasen kallas nyorienteringsfasen och här börjar personen se möjligheterna med vad som hänt. I det här läget har även ens självkänsla gått upp till det den var innan, och i vissa fall till och med högre. Vad som du bör tänka på här är att även om personen verkar vara på gott humör och må bra så betyder det inte att krisen är över mentalt. Det finns en risk att personen faller tillbaka en eller i värsta fall flera faser.

Försvarsmekanismer

När människor går in i olika kriser använder man olika försvarsmekanismer för att mentalt blocka bort allt det som tynger en.

Tänkte här prata lite om vad försvarsmekanismerna bortträngning, projektion och reaktionsbildning.

Bortträngning handlar om att "skölda" bort det som gör ont. Att tränga bort verkligen gör man för att slippa hantera smärtan. Oftast handlar det om en mental och omedveten bortträngning, Det brukar utspelas sig som att vid tex en plötsligt dödsfall säger dom anhöriga "det är inte sant, det är inte sant".

Projektion handlar om att sänka andra människor till en nivå så att de tar över ens svagheter. Det är enklare för en själv att se svagheter hos andra än hos en själv. Är du slarvig och smutsig så är det mycket sannolikt att du kommer att upptäcka och störa dig på många andra som gör precis likadant utan att du ser det på dig själv.

Reaktionsbildning handlar om att "kontrollera" sina impulser. Att inte ge efter till vad man egentligen känner. Som exempel så om du mår väldigt dåligt och en ytlig bekant frågar dig hur du mår och du säger "allt är toppen" eller när ens mormor frågar om man tyckte om hennes brända mat.

1. I den svenska skolan så finns det en grupp elever som inte klarar kunskapskraven. Samtidigt finns det elever som får höga betyg och sedan en majoritet som passerar med godkänt.
   

2. Resonera kring anledningar till att det ser ut som det gör. (2 p)
   

   
    

   Jag skulle vilja säga att anledningen till en något ojämn skala i dagens skola är en blandning av hemmamiljö och studiemotivation. Har eleven en hemmamiljö som är trygg och inte behöver känna oro över att far/mor kanske ska bli arg för han eller hon gör på ett visst sätt kommer det finns större möjligheter att vara motiverad på skolan och inte bara känna oron över att komma hem.
   

   
    

   Studiemotivation är en också till viss del en faktor av hemmamiljö, men jag skulle inte vilja säga att det har så mycket med trygghet att göra då jag själv har haft en trygg uppväxt men under min skolgång hade jag en väldigt låg motivation medan en av mina vänner har haft en väldigt stökig barndom(alkoholism och mycket bråk) alltid har varit fullt motiverad och fokuserad på skolan. Föräldrarna hemma måste skapa en miljö att vilja lära sig någonting, föräldrarna måste försöka få barnen att alltid vilja lära sig mer och alltid försöka trycka det framåt. Det är självklart upp till varje person själv också men större delen av min studiemotivation försvann genom att jag alltid fick dåliga resultat på prov även om jag kunde det till 100 på kvällarna när min mor förhörde mig. Mina föräldrar hade helt enkelt inte tid (min mor arbetade heltid och hade ett småbarn samt 2 syskon utöver mig att ta hand om och hennes man jobbade mycket utomlands) att sätta sig ner och prata med mig om saken.
   

   
    

   Men jag skulle även vilja ge en känga till lärarna här, där de borde ha märkt att en elev som hänger med bra på lektionerna får så dåligt på proven. Lärarna borde försöka hitta en lösning, kanske handlar om en enkel prestationskomplex?
   

   
    

   
    

3. Nämn din uppfattning om skolan som system som ska passa alla i relation till våra individuella skillnader. (2 p)
   

   
    

   Idag är skolan ganska begränsad i deras sätt att hantera individualism, men det ligger i att det går många elever på en klass tack vare antalet lärare idag är begränsat. Många elever i varje klass gör att varje lärare får det svårt att se individen som sätter sig tyst ner och klarar det "hyfsat" för att tiden bara räcker till dem som har det extra svårt. Speciellt då idag när "bokstavsbarn" ökar och kräver extra arbete.
   

 

 

1. Gör en koppling till Deweys aktivitetspedagogik och våra individuella inlärningsstilar. (2 p)
   

   
    

   John Deweys aktivitetspedagogik handlar i kort om "learning by doing" och menar att eleven motiveras bäst om han eller hon får se kunskapen vara till nytta, vilket många kräver för att lära sig bäst. För en elev med samma inlärningsstil som jag, aktivt experimenterande, funkar hans teorier utomordentligt men för en som lär sig bäst med abstrakt tänkande blir det en aning mer komplicerat. Som jag förstår det handlar det dock fortfarande om att eleven ska förstå hur kunskapen kan vara bra att användas i praktiken men inte just "learning by doing" i praktiken.
   

   
    

   Man skulle kunna sammanfatta det som att med en motiverad kunskap kommer man väldigt långt. Under Deweys tid fans det ingenting som hette individuella inlärningsstilar men jag anser att hans teorier går att implementera i alla stilar. Som jag skrev innan att även om du lär dig bäst genom att sitta i ett tyst rum och läsa din bok för att lära dig bäst ska boken vara skriven på ett sådant sätt att du förstår hur kunskapen kan vara användningarsbar i framtiden. Annars är risken stor att du "lägger bort" den kunskap du har införskaffat.
   

2. Beskriv hur du planerar att utvecklas som pedagog och ledare under det närmaste året.
   

 

1. Vilket utav de ämnen som vi har berört kommer du att förkovra dig i ytterligare? (1 p)
   

 

Jag kommer att försöka förbättra min kunskap att detaljplanera direkt och ha en god planering till vad jag än ska göra. Även om jag anser mig hellre detalj än grovplanera så tror jag det handlar om att jag vill ha full kontroll på allting.

 

1. Vad behöver du göra för att utvecklas över dina nuvarande förväntningar? (1 p)
   

   
    

   För att kunna utöka mina förväntningar måste jag lära känna mig själv på en djupare nivå, vad har jag för mål? Vad har jag för intressen? Jag tror att människan konstant utvecklas och de flesta människor kommer ett par gånger i livet till en "identitetskris" där de inte riktigt vet vad dom vill med sig själva, och den som inte kommer till den har inte rannsakat sig själv.
   

   
    

   Vad jag vill säga med det är att jag måste rannsaka mig själv och lära känna mig på djupet för att kunna flytta fram mina förväntningar och därigenom även utökas utöver de förväntningar jag har idag.
   

2. Vad skulle det innebära för dig att bli bättre än du nu kan föreställa dig? (1 p)
   

   Det skulle ge mig en fruktansvärt självförtroende boost. En känsla av att faktiskt lyckas på allvar på någonting "viktigt" skulle ge en motivation att utvecklas mer och framförallt snabbare än jag gör idag.
   

   
    

3. Före en framställning eller lektion så är det viktigt att förbereda sig. Nämn minst fem stycken saker som du vill tänka särskilt på: (2,5 p)
   

Det som jag vill tänka särskilt på inför en framställning/lektion är

1. Vilka är det som ska gå på lektionen? Vilka inriktas lektionen till?
   
2. Vad är det lektionen ska handla om?
   
3. Vad är målet med lektion? (är det ett S.M.A.R.T mål?)
   
4. Hur lång tid har du på dig under lektionen? Hur ska frågor besvaras? (löpande eller efteråt)
   
5. Hur ska du lägga upp lektionen? Kan du lägga in praktiska övningar med jämna mellanrum för att öka syret i hjärnan och då även dess förmåga att ta in sig kunskap.
   

1. Demokratisk ledarroll
   

2. Beskriv vad som kännetecknar en demokratisk ledarroll samt vilka för- respektive nackdelar kan denna ledarstil ha? (1,5)
   

   
    

   En demokratisk ledarstil handlar om att få alla i gruppen att känna en delaktighet. Han eller hon har tagit ledarrollen men ser till att blanda in gruppen i beslutsprocessen. I en föregående inlämningsuppgift beskrev jag auktoritär ledarstil och även låtgå ledarstilen, demokratiskt ledarstil är en blandning mellan dem. Den demokratiska ledaren lyssnar på vad gruppen vill innan ett beslut är taget men ser till att beslutet blir som han tror blir bäst medan en auktoritär ledare tar beslutet som han tror blir bäst utan att prata med gruppen och låtgå ledaren låter gruppen ta beslutet.
   

   
    

   Det fördelar som jag ser med en demokratisk ledare är att stilen öppnar upp för större samhörighet mellan ledare och gruppen. Sen skulle jag även vilja säga att det är en större chans att det faktiskt blir rätt beslut eftersom om alla får rätt att uttala sig om någonting kanske någon kan lägga fram någonting som du inte tänkte på när du funderade på beslutet.
   

   
    

   När det kommer till nackdelar med demokratiska ledaren skulle jag främst vilja framhäva att frågorna kan ta lång tid att behandla och besluten kan komma för sent.
   

3. En verkstadsindustri i Västernorrland har 20 personer anställda. Fyra stycken arbetar administrativt, tretton stycken arbetar inom produktionen och tre stycken sköter försäljning på fältet. De behöver göra vissa förändringar för att skära ned sina utgifter. Hur kan de involvera personalen i arbetet samtidigt som ledaren ansvarar för beslutsprocesserna? (4 p)
   

   
    

   Här skulle jag vilja sammankalla allihop till en konferens där man pratar om problemen, förklarar att företagets mål är att behålla personalstyrkan som den är men att någonting måste göras för att sänka utgifterna.
   

   
    

   Om man trycker på att företaget inte vill sparka någon men risken finns om inte en annan lösning kommer att hittas så motiveras industrins anställda att hitta lösningar, vilket kan vara alltifrån att de som jobbar i produktionen ser till att försöka effektivisera deras arbetssätt till att administrationen försöker använda mindre papper.
   

   
    

   För att det ska framgå att det är ledaren som ansvar över beslutsprocessen kan man ha en förslagslåda där folket kan lägga sina förslag på lösningar direkt när det kommer och sen varje vecka går man igenom dom där alla får säga sitt om förslaget och sen säger då ledaren vad han tycker om förslaget.
   

4. Manligt och kvinnligt ledarskap
   

 

1. Beskriv din egen bild av manligt respektive kvinnligt ledarskap. På vilket sätt uppfattar du att ditt kön påverkar den ledarstil som du själv har? (2 p)
   

 

Min uppfattning skillnaden mellan kvinnligt och manligt ledarskap ligger i att den kvinnliga ledaren agerar mer utifrån vad personerna du leder behöver och det manliga ledarskapet leder utifrån vad målet du leder mot behöver

 

Jag tycker jag själv leder med en blandning av kvinnligt och manligt ledarstil med tanke på att jag leder mot målet men även att jag tänker på vilka jag har med mig mot målet.

    

1. Hur tror du att könsrollerna kommer att påverka ledarskapet i framtiden? (2 p)
   

   
    

   Jag tror att vi är idag på väg mot ett mer och mer enkönat samhälle och jag hoppas att framtidens ledare kommer att försöka trycka mer och mer på att det är okej att vara manlig och kvinnlig. Vi är två olika kön och så länge ingen blir behandlad annorlunda (bättre/sämre) för sitt kön tycker jag man ska trycka hårt på att vi är olika och varje "kön" har sina fördelar. Däremot så tror jag att framtidens ledarskap kommer att vara mer beroende av skillnader mellan individer än mellan kön. Och förhoppningsvis har vi kommit till en plats där det är okej att vara annorlunda.
   

2. Ledaregenskaper – kollega som kompletterar
   

1. Redan nu är du medveten om dina styrkor och eventuella svagheter. Beskriv dem i korta drag. (2 p)
   

   Mina främsta styrkor som ledare handlar om att bygga grupper och lagkänsla. Jag anser mig själv även vara väldigt duktig på att ta beslut när dom måste tas och lyssna på "gruppen" när det finns tid till det.
   

   
    

   Mina svagheter som ledare handlar om att jag har lite svårt att gå ifrån ett beslut som jag fattat, skulle nog vilja säga att min svaghet ligger i att det är svårt för mig att övertyga mig att jag inte har rätt.
   

2. Beskriv en person som skulle kunna komplettera dig på ett bra sätt. En person vars styrkor och intressen gör att ert samarbete blir produktivt för alla inblandade. (2 p)
   

       
   

   Den person som minst skulle göra nytta i ett co-ledarskap med mig är nog den som har en låt-gå ledarstil för jag skulle köra över den utan att tveka på ett undermedvetet sätt. Så för att komplettera mig ska man ha en liknande ledarstil som jag har, ett demokratisk auktoritär ledarskap. Däremot så eftersom jag har svårt att bli övertygad om att mitt sätt inte är det rätta så krävs det att min co-ledare kan säga åt mig och diskutera med mig på ett sätt att jag förstår felen. För att övertyga mig om fel handlar det inte om att bara säga ATT jag har fel, utan man måste ha tålamod och förmågan att berätta för mig hur jag har fel och på vilket sätt det kommer att bli fel.
   

   
    

   1. Som ledare kommer du att ställas inför situationer som kräver anpassning i ditt ledarskap. Välj ett av nedanstående exempel och beskriv hur du skulle hantera situationen? (4 p)
      

 

1. Du leder ett ungdomslag i basket. Du har just fått reda på att den lokal ni använder kommer att stängas för ombyggnad. Ni har inte fått någon annan lokal att använda utav fastighetsägaren under tiden som ombyggnaden sker.
   

   
    

   Jag skulle engagera hela laget att försöka hitta en träningsplats, försöka hitta en uteplats där man kan träna. Det finns väldigt många olika sätt att träna även om man inte får använda en baskethall, man kan spela fotboll på en fotbollsplan för att lära sig markeringar och för att undvika att titta på bollen utan att titta på vad människan är tänkt ska göra.
   

   
    

   Jag skulle framförallt se till att mitt lag förstår att det finns väldigt mycket positivt med träning utanför baskethallen. Basket handlar om så mycket mer än att få bollen i korgen, att hindra bollen att gå in i korgen är minst lika viktigt, och att öva på snabbhet för att få kontringar.
   

   
    

   Personligen skulle försöka engagera kommunalpolitikerna i frågan, ett idrottslag drar publicitet till staden och ökar engagemanget bland ungdomar. Enligt vad jag har förstått(har tyvärr inga fakta för påståendet) så börjat idrottande ungdomar senare med alkohol och har mindre risk för ungdomsbrottslighet för de redan har samhörighet med någonting, och då är ungdomsidrott någonting som kommunen hårdsatsar på.
   

   
    

   Man kan också fortsätta med publiciteten i samband med mötet med politikerna, Örnsköldsvik är en väldigt känd stad i Nordamerika och det är tack vare alla stora idrottare de har exporterat dit. Många amerikanska turister väljer att åka till just "foppaland" tack vare detta.