måndag 15 november 2010
torsdag 11 november 2010
Mitt bröllopstal till saga
Satt å prata lite med saga, och hon påminde mig om att jag faktiskt hade skrivit ett tal på hennes bröllop, så jag blev tvungen att leta upp det och titta.. Det var ju riktigt bra.. Undra om ni kan gissa att jag var NÅGOT nervös när jag skulle läsa upp det J
Men här har ni det iaf :D
Kära brudpar, ärade gäster
Jag tänkte att ja skulle säga ett par ord till brudparet samt till er gäster…
Många kan tyckas att brudparet är för unga att ingå i äktenskapet... men jag kan bara citera en av historiens största personer.. Nämligen Lord Byron;
kärleken är som mässlingen - ju senare i livet den kommer, desto värre blir det. Och har man väl en gång hittat den sanna kärlek så är det ett måste att göra allt man kan för att få behålla den..
Det finns även ett gammalt svenskt ordspråk som säger att en Fager mö bär hemgiften i ansiktet.. åsa tyckte tydligen inte att det räckte för hon såg även till att klämma fram en liten Theodore för att hon skulle få sin Patrik i brudsäng..
Och nu när jag ändå pratar om ordspråk så kan jag säga att du Patrik är nog insatt i det kinesiska ordspråket "100 män kan skapa ett läger men det krävs en kvinna för att skapa ett hem", så när du såg att det var en Theodore och inte en Theodora som dök upp i era liv gjorde du allt för att binda Henne vid din sida för alltid…
Men Åsa. du är verkligen inte insatt i den kinesiska världen för där sägs det även att man ska hysa störst aktning mot den kvinna som tiger. för ingen kvinna kan besitta ett större vapen än den som kan tysta munnen.. tysta mun är du ju iofs bra på åsa men det brukar oftast vara andras munnar..
Sen kunde jag nu stå här och ge dig en massa goda råd hur du ska kunna tygla denna Åsa men det finns ingen karl i denna värld som kommer att lyckas med den bedriften så det finns egentligen bara 2 saker som du ska ha i åtanke nu i det kommande äktenskapet.. och det första är förlåt det var mitt fel de ska inte hända igen.. och de andra är javisst min älskling.. allt för dig..
Sen så tänkte jag avsluta med att skicka mina lyckönskningar till brudparet att dom ska ha ett underbart liv tillsammans med många barn katter och år av kärlek tillsammans..
Skål till burdparet
tisdag 9 november 2010
Personligt brev
Hej.
Jag heter Dan Lundmark och är 29 år gammal. Bor just nu i Örnsköldsvik men kommer ursprungligen från en liten by i Skellefteå kommun. Hösten 2002 gick resan ner till Borås, där jag blev kvar till sommaren 2009 när jag påbörjade min utbildning som produktionstekniker–/logistiker.
Går just nu en YH-utbildning mot produktionsteknik/logistik och mitt intresse av att ständigt försöka hitta förbättringar passar rätt bra. En tredjedel av vår utbildning är belagd på arbetsplats (Lia – Lärande i arbete) där min första tid var på Parker Hannifin i Borås där jag fick möjlighet att jobba med förbättringsarbete i deras godsmottagning. Jag vänder mig nu till er för att kolla om möjligheter att göra min andra LIA, tillika examensarbete hos er. Perioden kommer i så fall mellan V 5 till V 22 (31 januari till 5 juni).
Jag ser mig själv som lyckosam att ha fått chansen till att få en mångkunskap med hjälp av arbeten. Anser själv att det har utvecklat mig mycket som människa och man har fått lära sig anpassa sig med många olika människor. Alltifrån snabbmatsrestaurang på McDonald's till datatekniker på info-care i Göteborg via arbeten där man var ensam anställd på en liten firma som elkonsult i Borås.
Många av de arbeten som jag haft har både lärt mig mycket om livet och även mycket om ansvar gentemot sig själv, sina kollegor och arbetsgivaren. exempelvis så lärde McDonald's mig mycket om ledarskap medan arbetet i Göteborg som datatekniker lärde mig väldigt mycket om att hantera många olika människor i deras vardag.
Ser mig som en oerhört positiv person med glimten i ögat. Mina kollegor brukar alltid se mig som drivande och ansvarstagande. På fritiden är det mest data eller hockey som gäller. Har följt Skellefteå i nästan varje match under flera år nu och intresset avtar inte av att laget har börjat utmana i toppen.
Jag hoppas och tror att en eventuell LIA-plats hos er skulle vara givande inom både utveckling av kunskaper inom antingen produktionstekniska området eller logistiken men även en fantastisk möjlighet att få se hur ert företag funkar för att vidga mina kunskaper inom området ytterligare inför framtiden.
Hoppas ni finner mig intressant och har ett uppdrag som känns aktuellt som examensarbete.
Med vänliga hälsningar,
Dan Lundmark
Dan Lundmark
Utbildningar
1997–2000 Elteknisk automations gymnasieutbildning.
2005–2006 Lernia yrkesutbildning inom El automation
2009-2011 Produktionstekniker/logistiker (Pågående)
2010 Pedagogisk Ledarskap (Slutbetyg: VG)
2010 Kommunikation (slutbetyg: VG)
Anställningar
1998 Boliden Mineral AB, sommarjobb
2000 Tegs Sjukhem Umeå, sex månaders heltidsvikariat (vårdbiträde)
2001–2002 McDonald's Umeå (resturangbiträde/kökschef)
2002-2004 McDonald's Borås (resturangbiträde/kökschef)
2005 Hennes och Mauritz Rowells Borås (lagerarbetare)
2007 BLK Borås Elkonsult AB (Elprojektör/Data-ansvarig)
2008 Info-care göteborg (framtiden AB)
2008 Lk-pex Ulricehamn (Aktiebolaget Söder och co)
2008 Speed competence AB
Referenspersoner
Martin Henriksson, Info-care Göteborg. Tel. 031 – 49 91 23
Stefan Karlsson, Lernia College AB. Tel. 072-254 92 13 Epost: Stefan.Karlsson2@lernia.se
Magnus Göthager, Parker Hannifin MCDE, 070-977 52 88 Epost: MGothager@parker.com
Dan Lundmark
Valhallavägen 17
891 37 Örnsköldsvik
Mobil: 070-3691179
Personnummer;810628-8551
måndag 27 september 2010
Personligt brev
Hej.
Jag heter Dan Lundmark och är 29 år gammal. Bor just nu i Örnsköldsvik men kommer ursprungligen från en liten by i Skellefteå kommun. Hösten 2002 gick resan ner till Borås, där jag blev kvar till sommaren 2009 när jag påbörjade min utbildning som produktionstekniker–/logistiker.
Går just nu en YH-utbildning mot produktionsteknik/logistik och mitt intresse av att ständigt försöka hitta förbättringar passar rätt bra. En tredjedel av vår utbildning är belagd på arbetsplats (Lia – Lärande i arbete) där min första tid var på Parker Hannifin i Borås där jag fick möjlighet att jobba med förbättringsarbete i deras godsmottagning. Jag vänder mig nu till er för att kolla om möjligheter att göra min andra LIA, tillika examensarbete där. Perioden kommer i så fall mellan V 5 till V 22 (31 januari till 5 juni).
Anledningen att jag väljer att söka praktikplats hos er är att jag tänker bo i Östergötland efter min utbildning då jag har min 9 åriga lillasyster boendes där med vår far. Har hört en del om erat företag genom en bekant som jobbade hos er förut och eftersom jag alltid haft ett intresse för automation av olika slag tror jag att Ert företag skulle passa mina kunskaper och intressen perfekt.
Jag ser mig själv som lyckosam att ha fått chansen till att få en mångkunskap med hjälp av arbeten. Anser själv att det har utvecklat mig mycket som människa och man har fått lära sig anpassa sig med många olika människor. Alltifrån snabbmatsrestaurang på McDonald's till datatekniker på info-care i Göteborg via arbeten där man var ensam anställd på en liten firma som elkonsult i Borås.
Många av de arbeten som jag haft har både lärt mig mycket om livet och även mycket om ansvar gentemot sig själv, sina kollegor och arbetsgivaren. exempelvis så lärde McDonald's mig mycket om ledarskap medan arbetet i Göteborg som datatekniker lärde mig väldigt mycket om att hantera många olika människor i deras vardag.
Ser mig som en oerhört positiv person med glimten i ögat. Mina kollegor brukar alltid se mig som drivande och ansvarstagande. På fritiden är det mest data eller hockey som gäller. Har följt Skellefteå i nästan varje match under flera år nu och intresset avtar inte av att laget har börjat utmana i toppen.
Jag hoppas och tror att en eventuell LIA-plats hos er skulle vara givande inom både utveckling av kunskaper inom antingen produktionstekniska området eller logistiken men även en fantastisk möjlighet att få se hur ert företag funkar för att vidga mina kunskaper inom området ytterligare inför framtiden.
Hoppas ni finner mig intressant och det finns någonting som känns aktuellt som examensarbete.
Med vänliga hälsningar,
Dan Lundmark
Dan Lundmark
Utbildningar
1997–2000 Elteknisk automations gymnasieutbildning.
2005–2006 Lernia yrkesutbildning inom El automation
2009-2011 Produktionstekniker/logistiker (Pågående)
2010 Pedagogisk Ledarskap (Slutbetyg: VG)
2010 Kommunikation (slutbetyg: VG)
Anställningar
1998 Boliden Mineral AB, sommarjobb
2000 Tegs Sjukhem Umeå, sex månaders heltidsvikariat (vårdbiträde)
2001–2002 McDonald's Umeå (resturangbiträde/kökschef)
2002-2004 McDonald's Borås (resturangbiträde/kökschef)
2005 Hennes och Mauritz Rowells Borås (lagerarbetare)
2007 BLK Borås Elkonsult AB (Elprojektör/Data-ansvarig)
2008 Info-care göteborg (framtiden AB)
2008 Lk-pex Ulricehamn (Aktiebolaget Söder och co)
2008 Speed competence AB
Referenspersoner
Henrik Åberg, Restaurangchefs trainee, McDonald's Borås 0735-33 80 08
Thomas Sundqvist, Boliden Mineral AB, Tel. 070-527 98 64 Arbete:+353872795198
Ulf Johannesson, BLK Borås Elkonsult AB Tel. 070-611 22 78 Arbete: 033 137845
Martin Henriksson, Info-care Göteborg. Tel. 031 – 49 91 23
Grozdana Guldbransen, speed competence AB. Tel. 0734 20 70 60
Stefan Karlsson, Lernia College AB. Tel. 072-254 92 13 Epost: Stefan.Karlsson2@lernia.se
Magnus Göthager, Parker Hannifin MCDE, 070-977 52 88 Epost: MGothager@parker.com
Dan Lundmark
Valhallavägen 17
891 37 Örnsköldsvik
Mobil: 070-3691179
Personnummer;810628-8551
måndag 23 augusti 2010
Rapport om kommunikation i en grupps olika stadier
Kommunikation |
Kommunikation i en grupps olika stadier |
Innehållsförteckning
Definitionen av en grupp och grupp och hur den byggs upp 3
En grupps olika stadier och kommunikationen i de olika stadierna 4
Kommunikation i en grupps olika stadier
Inledning
I såväl arbetslivet som privatlivet idag har tendenser börjat gå mer och mer mot att personer arbetar i grupp. Däremot anser jag att det är för lite information om vad en grupp är och hur en grupp arbetar. Därför kommer denna rapport att handla om definitionen av en grupp samt hur den fungerar. Varför det är så viktigt att skapa en bra sammanhållning i gruppen där medlemmarna är trygga i sin roll. Enligt "FIRO-modellen", som är en erkänd teori om gruppers förhållande till varandra, passerar den 3 olika stadier, Tillhöringsfasen, rollsökningsfasen och öppenhetsfasen. Jag anser att för att en grupp ska fungera så bra som möjligt och nå sitt mål på bästa möjliga sätt är det viktigt att alla medlemmar är medvetna om hur en grupp fungerar och hur man bör kommunicera i den. Rapporten kommer även ta upp en del hur en gruppledare bör agera och tänka på inför olika grupper.
Syfte
Syftet med rapporten är att ge en lättare förståelse för hur människor funkar i grupp och även hur man ska göra för att en grupp ska fungera så bra som möjligt.
frågeställningar
För att ge en tydligare bild av kommunikation tänkte jag använda mig av följande frågeställningar
- Vad är en grupp?
- Vilka olika stadier går en grupp igenom?
- Hur skapar man en bra grupp?
- Hur bör en ledare bete sig i en grupp?
- Hur kommunicerar människor i de olika stadierna i en grupp?
Metod och Material
För att nå syftet att skapa en lättare förståelse för hur människor funkar i grupp och hur en ledare ska hantera en grupp kommer den här rapporten beskriva vilka olika faser en grupp passerar och hur människor arbetar samt kommunicerar i dem. Som underlag för den här rapporten kommer jag att använda följande material, boken kommunikation skriven av Matts Dahlqvist, boken pedagogisk ledarskap skriven av Liselotte Ohlsson. Jag har även använt mig av internetsidan "FIRO-modellen: Olika steg i gruppens liv" på suntliv.se och även "FIRO-modellen" på slup.se
Avgränsningar
Rapporten kommer inte att ta upp problemlösningar i grupp
Avhandling
Definitionen av en grupp och grupp och hur den byggs upp
För att kunna besvara på frågeställningarna så måste det först specificeras vad en grupp är, hur den uppstår. En grupp brukar benämnas som flera människor med ett gemensamt intresse som är på väg mot ett gemensamt mål. Det kan vara alltifrån ett intresse för att tälja smörknivar till en politisk åsikt. När människor kommer ihop i en grupp och satsar mot ett gemensamt mål måste det finnas vissa regler som gäller. Vissa av reglerna är oskrivna men det är någonting som en grupp bör undvika. Främst för att en oskriven regel kanske inte uppfattas av alla, eftersom oskrivna regler oftast handlar om vad som en människa bör eller inte bör göra i en grupp och det är någonting som ofta kan skilja sig väldigt mycket mellan olika människor. Därför är det viktigt att när det kommer till att "bygga" grupper, det vill säga skapa en sammanhållning i gruppen för att få en bättre resa mot målet.
Om en grupp har en riktigt bra sammansättning så brukar det även hjälpa gruppen att få ut det bästa av alla medlemmar. Om man ska göra jämförelser på grupper som funkat bra och grupper som funkat mindre bra funkar svenska ishockeyn som ett bra exempel. Dels så kan man titta på förra årets elitserieresultat och ser att det laget med bäst spelare inte allt uppnådde bästa resultat, lag som Linköping HC och Frölunda som hade stjärnspelare på varje position hamnade tillslut på en sämre position än vad ett lag med spelare som hade mindre stjärnstatus men en bättre atmosfär i gruppen. Även det året Sverige vann både OS- och VM-guld hade inte Sverige bästa spelarna, men bästa laget(gruppen).
För att bygga ihop en grupp på bästa sätt behövs det en trygg atmosfär. Om inte gruppens medlemmar är trygga i den miljö de ska utvecklas i kommer inte heller gruppen att nå dess fulla potential som görs genom att genomgå de olika stadierna. Oavsett hur gruppens sammansättning ser ut så kan man med hjälp av insikt, en bra ledare och en öppen miljö nå toppen med begränsade resurser.
En sak som är viktigt att veta när det kommer till grupper är att det kommer konflikter, oavsett hur bra sammanhållning gruppen har eller hur bra atmosfär det finns i "rummet". Det viktiga handlar om hur du hanterar konflikten. En konflikt handlar om känslor kommer fram som inte längre kan förtryckas och när det då kommer fram är det viktigt att se till att konflikten hanteras och bägge sidorna känner sig nöjda med åtgärderna som är tagna för att förhindra att samma sak händer igen.
En grupps olika stadier och kommunikationen i de olika stadierna
Enligt FIRO(Fundamental Interpersonal Relations Orientation) går varje grupp igenom tre olika faser under sin utveckling. Will Schultz, amerikansk psykolog arbetade fram denna teori när han gjorde studier på amerikanska flottans gruppers effektivitet på stridsfartygen där han upptäckte att även om båtarna och utrustningarna på båtarna var lika, fungerade aldrig grupperna på samma sätt. Efter detta har hans tankar och upptäckter överförts till allmän gruppdynamik.
För att inte göra det här allt för avancerat tänker jag använda ett förenklat sätt att beskriva hans syn på grupper. Vad som även ska sägas är att en grupp påstås gå igenom dessa faser flera gånger per "livstid". De tre faserna som jag kommer att presentera är tillhörafasen, rollsökningsfasen och öppenhetsfasen. Det finns även olika övergångsfaser, konstlat gemyt och idyll. Grupperna går tillbaka till fas 1 när en medlem byts ut, och beroende på hur bra dynamiken är mellan resterande av medlemmarna desto fortare kommer gruppen till nästa steg.
Tillhöra-fasen
Det här är den första fasen i gruppen och handlar om att ingen vågar sticka ut. Gruppens medlemmar är nervösa och vågar inte göra det lilla extra för att någon ska tycka illa om en. Viljan att bli accepterad av andra medlemmarna är det viktigaste i det här stadiet. Man funderar även på om man verkligen vill tillhöra den här gruppen och vad den står för, vilka människor och individer som finns med i gruppen. Vem som man ska passa sig för och vem som kommer att bli den som man trivs bäst med. Kommunikationen mellan medlemmarna i den här fasen är trevande och tryckt. Problemet i den här fasen handlar om att folk inte vet hur man ska närma sig de andra. Eftersom man är så rädd för att inte bli accepterad för den man är så är rädslan att visa vem du egentligen är mycket överhängande.
Konstlat gemyt
Konstlat gemyt är övergångsfasen när gruppen är mellan tillhöra-fasen och öppenhetsfasen. Man kan säga att den här fasen är gruppens sätt att vila inför nästa fas, som är den mest energikrävande och även framförallt den jobbigaste fasen att gå igen för gruppen. Under den här fasen så är det viktigt för alla att vara positiva med tanke på känsligheten som kommer i en övergångsfas, det är lika lätt hänt att gruppen börjar om på tillhöra-fasen från början som att den tar nästa steg intill öppenhetsfasen. Deltagarna vill fortfarande vara alla till lags men gruppen börjar känna sig hemma med varandra och börjar vara mer engagerad i själva gruppen.
Rollsökningsfasen
Den här fasen är som det berättats om tidigare den mest krävande fasen, både genom att det är den fasen som är mest känslig eftersom i en rollsökning måste gruppens medlemmar få utlopp för känslor och konflikter. I den här fasen bildas ofta olika undergrupper och det är framförallt nu ledarens stora inflytande kommer in. I första fasen behöver ledaren framförallt bara se till att folk är trygga i att vara där och i praktiken se framemot att träffa gruppen igen. I den här fasen måste ledaren se till att ta vara uppmärksam mot alla eventuella konflikter och framförallt inte försöka kväva dem utan verkligen ta konflikten till ytan! En annan sak som ledaren verkligen måste förstå är att i den här fasen är det naturligt att ifrågasätta ledaren eftersom flera i gruppen har fullt upp med att försöka hitta vem och vad man är i gruppen. En annan fråga som medlemmarna i gruppen funderar över är hur deras kompetens ska användas och vilket inflytande kommer de ha.
Idyll
Idyllstadiet är nästa övergångsfas och är mellan rollsökningsfasen och öppenhetsfasen. Den här fasen brukar oftast kännas som en befrielse för medlemmarna i gruppen eftersom den tunga tiden i rollsökningsfasen är över och det är inte lika mycket konflikter. Medlemmarna börjar hitta sina roller och en gemensam identitet för gruppen byggs upp. Framförallt så handlar det om att konflikterna som var i rollsökningsfasen är utarbetade och gruppen är inte lika rädd för att visa konflikterna öppet. En gömd konflikt är som vi pratat om tidigare någonting som kan vara förgörande för gruppen. I det här läget är då gruppen i sådan fas att de inte räds för att vara sig själva och kan dessutom prata med varandra om saker som känns mindre bra.
Öppenhetsfasen
Det här är den "sista" och slutgiltiga fasen som grupper är i. I den här fasen funkar gruppen i det närmaste perfekt och medlemmarna i gruppen kan fokusera på att verkligen nå målet istället för att fokusera på varandra. Klimatet i gruppen är öppet, ofta kärvänligt och de problem som uppstår har som regel bättre förutsättningar att lösas. Medlemmarna i gruppen lägger större vikt på vad de andra tycker och tänker, till skillnad mot förr, inte bara på vad de tycker om en själv, utan även vad dom tycker om saker som man gör och beslut som ska tas. Hur stor öppenhet och närhet som är tillåten är väldigt varierande beroende på vilka grupper som det handlar om men även väldigt olika inom gruppen. Man har i den här fasen accepterat på allvar att alla människor är olika och man behöver inte alla falla inom samma ram, så länge alla är fokuserade på rätt mål. De flesta i gruppen är beredda att ta ett stort ansvar för att målet nås och framförallt att jobba sig till kompromisslösningar som alla i gruppen är beredd att acceptera. Som ledare i den här fasen behövs en mer demokratisk attityd. En ledare som har en striktare och mindre demokratisk stil kommer att ha det väldigt svårt att få med gruppen i sina beslut.
Avslutning
Sammanfattning
För att kunna skapa en bra grupp och få den att fungera så bra som möjligt är det viktigt att veta hur en grupp fungerar tillsammans och hur medlemmarna som regel resonerar. Enligt Will Schultz passerar en grupp 3 olika huvudsaker, tillhörafasen, rollsökningsfasen och öppenhetsfasen, som också har blivit en generell standard för gruppsykologi.
Det är även viktigt att veta vad en grupp är och hur den byggs upp. En grupp är en samling människor, fler än 2, som har ett intresse och ofta ett mål gemensamt. När det kommer till hur en grupp byggs upp så är det väldigt viktigt med en trygg miljö där medlemmarna inte är rädd för att misslyckas. Genom detta skapar man en bra gemenskap som gör att medlemmarna kan utvecklas hela vägen och nå ett högre mål. En "sämre" grupp, det vill säga har medlemmar med lägre högst nivå på sitt område, kan nå högre mål än en "bättre" grupp. Dock ska man inte blanda ihop en bättre grupp som i medlemmar med högre högstanivå med en bättre grupp, med medlemmar med en bättre samarbetsförmåga.
Tillhöra fasen går ut på att medlemmarna försöker ta reda på vad gruppen är för någonting, vilka medlemmar som finns i gruppen och ifall gruppen har samma mål som en själv. En stor del av gruppens fokus ligger på att ta reda på vilka individer som finns i gruppen, vilka som man kan tänkas komma bra överens med och även vilka som man inte kommer att kunna se som vänner. Det är dock viktigt som ledare i den här fasen att ha ett tydligt och strukturerat ledarskap så att gruppen inte behöver fokusera och känna misstro till ledarskapet.
Rollsökningsfasen handlar om att medlemmarna försöker hitta sin plats i gruppen och försöker grupper ihop sig med varandra. I den här fasen är det väldigt mycket konflikter och det är väldigt viktigt för ledaren att underlätta för konflikterna på ett sådant sätt att medlemmarna är trygga nog att behandla dem. Under den här fasen är siktet mer inställt på hitta sin egen roll och att sammanfoga gruppen. Under den här fasen är det är det också väldigt vanligt att ledaren ifrågasätts och den inofficiella ledaren träder fram i en mer öppen position.
Öppenhetsfasen är den sista fasen enligt Will och beskrivs som en fas där folk är trygga i sig själva och medlemmarna tänker på vad gruppen vill tycker men även vad individerna i gruppen vill. I det här stadiet är siktet inställt mot målet på ett annat sätt än under de andra faserna. Klimaten i den här fasen är som regel avslappnande och mer öppet, främst med tanke på att föregående fas kan ses som ett krig i gruppen.
Det är också viktigt att se till att det finns en naturlig harmoni i gruppen för att den ska kunna utvecklas mot målet på bästa möjliga sätt. Det är väldigt viktigt att medlemmarna förstår att det inte är ledarens ansvar att se till att det finns en god atmosfär och vilja att samarbeta i gruppen utan att det är medlemmarna i gruppen som bestämmer hur gruppen ska vara och hur gruppen ska nå målet på bästa sätt.
Efter att ha gjort efterforskningar över hur en grupp är och vad man bör tänka på tycker jag verkligen att det är för lite fokus på att bygga laganda och allt för mycket fokus på att se till att ha så bra medlemmar som möjligt.
I rapporten tog jag upp idrottens grupper som exempel men det finns överallt. Jag har haft förmånen att jobba på väldigt många ställen och de flesta har det varit någon form av grupparbete. Däremot har jag nog aldrig varit med om att man fått någon information om vad en grupp är, hur man jobbar i en grupp och hur man ska försöka få en grupp att jobba så bra som möjligt. Efter att ha skrivit den här rapporten hoppas jag att de som läser den får möjlighet att utveckla sin egen förmåga att arbeta i grupp och hur man ska göra för att få medlemmarna att nå ett mål som de inte tidigare trodde var möjligt.
Jag tycker även att rapporten har gett möjligheten att förstå lite hur man som ledare ska agera med olika grupper.
Referenser
Föreningen Stockholms läns Utvecklingspartnerskap för den Sociala ekonomin, FIRO-modellen[WWW] hämtad från <http://www.slup.se/default.asp?p_id=435&top_p_id=15> Hämtad 19 augusti 2010 13:20
Nyhaga, Michael, 2006, FIRO-modellen: Olika faser i gruppens liv, [www] hämtat från
<http://www.suntliv.nu/Amnen/Ledarskap-och-organisation/Fakta-om-ledarskap-och-organisation/FIRO-modellen-Olika-faser-i-gruppens-liv/> Publicerat 19 juli 2006, hämtad 19 augusti 2010 13:20
Matts, dahlkwist, 2004:Kommunikaton, femte upplagan. Stockholm: Liber AB
Liselotte Ohlsson, 2007:Pedagogisk ledarskap, tredje upplagan. Stockholm:Liber AB
UTVECKLINGSRESPONS:
- Större delen av tiden använder du dig av ett jämnt och bra språk, det är bara ibland som jag hittar meningar som inte riktigt sitter ihop ordentligt/ser ihop klippta ut.
- Du gör om det du läser till ditt eget och använder dig av relevanta begrepp.
- Ditt syfte och de flesta av dina frågeställningar besvaras. Ta dig dock en titt på om du verkligen besvarar alla dina frågeställningar på ett tydligt sätt, och även återknyter till den i sammanfattningen, om inte bör du åtgärda detta eller fundera på om du inte har för många frågeställningar.
- Jag saknar egna reflektioner under en egen rubrik i avslutningsdelen.
- Du har även lite annat småputts att åtgärda, se mina kommentarer i marginalen.
Om du rättar till och kompletterar det jag har nämnt kommer jag att kunna göra bedömningen att du uppnår betygskriterier för G med den här rapporten.
//Johanna
fredag 20 augusti 2010
Teoriprovet
Ge exempel på hur kommunikation genom ansiktet, ögonen och gesterna kan visa sig. Berätta också om ett känslouttryck som betyder samma sak oavsett var i världen man befinner sig.
Kommunikation handlar om så mycket mer än bara ord, kroppsspråk har väldigt stor del i språket. Till exempel så är tummen upp ett sätt att säga "ok!" eller "bra!" i Sverige. En person som höjer på ögonbrynen verkar förvånad och en person som viker ihop dem verkar arg, irriterad eller kanske frustrerad. Hela kroppen är i faktum med i kommunikation, en människa som tittar bort kan ses som generad eller trängd medan en person som stirrar på en rakt i ögonen uppfattas ofta som arg. Dock så är inte kommunikation samma sak i Europa som det är i andra delar av världen. Boken kommunikation av Matts Dahlkwist uppger att tecknet för tokig här i Sverige, att snurra med fingret framför örat, tolkas som att någon har telefon i Argentina. Även "tummen upp" som i de flesta delar av världen betyder okej har olika betydelser vars i världen du kommer. Till exempel betyder det värdelöst i Frankrike och i Brasilien symboliserar tecknet det kvinnliga könsorganet. Däremot är ett långfinger rakt upp i luften nästan överallt en förolämpande gest.
Vad är det som gör att självbilden utvecklas i det ena eller andra hållet?
Ens självbild är något som hela tiden förändras genom tiden, genom en mängd olika saker.
Det kan tillexempel vara att du uppnår ett svårt mål du har satt upp och kämpat länge för. När du nått målet känner du en tillfredställelse och övertygelse om att du är en bra människa och du kan även ibland uppleva känslan att det finns ingenting som är svårt i livet längre.
Ett annat exempel på någonting som påverkar ens självbild är misslyckande. Det behöver inte vara ett stort misslyckande, eller ett misslyckande som är ditt fel för att en sämre självbild ska komma krypandes. En sådan enkel sak som att en rad olyckor händer under en kort tid har en förmåga att få folk att känna, "varför jag?", "vad har jag gjort för att förtjäna detta?".
En sak som på allvar förändrar ens självbild är kriser. När man är inne eller på väg in i en kris anser man sig själv vara en dålig människa och det finns inget positivt i livet. Men när man precis övervunnit en kris så känner man sig tillfreds och inser att man inte är så dålig. Ens självbild påverkas även hur du har fått uppleva misstag. Får du alltid skäll så fort du gör ett misstag, oavsett om det är av chefen, läraren eller dina föräldrar, kommer du att känna dig sämre och därigenom inte våga göra lika mycket.
Sex punkter om hur du ska förhålla dig till informationsflödet för att motverka stress
- Välj en tid där du ska se nyheter
- Se till att alltid ha minst 1 timme innan du går å lägger dig utan tv, radio eller mobiltelefon är igång.
- När du far och handla, lämna telefonen hemma.
- Välj en dag i veckan där du inte har kontakt med media alls. Om du har drabbats av teknostress kan det vara en ide att ha en dag i veckan helt utan mobiltelefon också.
- Under din semester räcker det att du är kontaktbar under en viss tid. Koppla av på din semester och gör det utan att din telefon piper för sms, mail, eller folk som ringer hela tiden. Kanske räcker det att ha telefonen igång mellan 12-16 under din ledighet, det vill säga även de dagar du inte har arbete.
- Begränsa tiden på internet till max 1,5 timme per dag. På internet stöter du på annonser som blinkar eller kommer upp i ett eget fönster nästan oavsett vars du än är. Många tänker inte på att om man läser t.ex. aftonbladet på internet är du i konstant kontakt med reklam, men om du ser på nyheterna har du bara den kontakten under ett par gånger i timmen.
a Krisens fyra faser.
Den första fasen handlar om att personen i kris stänger ute allting som har med verkligheten att göra och kallas för chockfasen. Den pågår i regel inte speciellt länge utan som mest ett par dagar.
Reaktionsfasen är den andra fasen i en kris och går ut på att den som är i kris faktiskt har förstått vad som har hänt och är mer kontaktbar. Det är svårt att sätta en tid hur länge en fas varar eftersom det är väldigt beroende på individen men som regel varar den här fasen längre än den föregående. I den här fasen börjar personen i fråga visa starka känslor, till exempel ångest och ilska. Det som är farligt i den här fasen handlar om att personen kan välja den lätta vägen ut ur ångesten, såsom alkohol eller droger för att döda smärtan.
Den näst sista fasen är bearbetningsfasen och här börjar personen acceptera vad som har hänt och försöker bearbeta händelsen. Ångesten börjar lätta och han eller hon är mer "mottaglig" för att prata om det som har hänt, eller det som är orsaken till det som har hänt. En person som är i kris på grund av ett brustet äktenskap kanske började gråta så fort du nämnde den före detta partners namn men i den här fasen kan man ofta börja prata om vad som hänt.
Nyorienteringsfasen är den sista fasen och här är personen på väg ut ur fasen. För att använda samma exempel kan personen i kris se möjligheten av att få vara singel, till exempel att kunna gå ut på krogen och få flörta med någon utan att få dåligt samvete. Eller den pirriga känslan som infinner sig före en första dejt.
B, två försvar hos personer i kris och hur det påverkar möjligheten till kommunikation.
En människa går in i en kris för någonting hemskt har hänt och första stegen i krisen handlar ofta om att inte vilja acceptera det som har hänt, så kallade försvarsmekanismer blockar hjärnan för att uppfatta det.
En försvarsmekanism är bortträngning, vilket kan beskrivas som att personen "glömmer bort" det som har hänt. Om vi nu använder Diabetes som exempel så är personen helt enkelt inte medveten om att han eller hon fått det. Du kan säga det 10 ggr och reaktionen kommer vara lika förvånande båda gångerna. När det kommer till att kommunicera med människor som använder den här typen av försvarsmekanismer är det viktigt att inte alltid påminna om det som har hänt. Det kan vara en ide att låta personen "tro" att det inte har hänt, men att du försöker styra han eller hon att göra saker som är bra för det som har hänt, till exempel att äta fasta tider och mindre socker.
En annan försvarsmekanism är identifikation, det vill säga att man försöker likna någon annan. Det är ofta här som en människa blir helt annorlunda mot för hur den varit förut. Och grunden till det kan ligga i att personen i kris anser att han var själv problemet som anlade krisen, oavsett om vi pratar att ens partner har lämnat en eller att personen har drabbats av en allvarlig sjukdom. Om ens partner har lämnat en kan personen i fråga anse att "om jag bara hade diskat mer" eller "Om jag bara inte hade varit så arg när kompisgänget var ute tillsammans med min partner" så hade partnerna fortfarande varit kvar. . Och när det gäller allvarliga sjukdomar som till exempel diabetes kan det vara "om jag inte har ätit så mycket socker eller varit så dålig med maten"
5.
a. Skillnaden mellan en aktiv passiv lyssnare och fem råd hur man blir en god och aktiv lyssnare.
En passiv lyssnare kan se jätteintresserad ut, och verkligen engagerad i samtalen men senare kan den inte återge vad som har sagts. Till exempel i skolan där en hel klass sitter på helspänn och läraren tycker det ser ut som de verkligen suger in informationen som han eller hon förmedlar. Men sen när provet kommer eller när läraren ställer en fråga är det ingen som kan någonting. En aktiv lyssnare är en som hänger med i samtalet, ställer frågor om det är någonting som är lite oklar. Den aktiva lyssnare analyserar allting som sägs och försöker tolka det med egna ord för att verkligen förstå vad som sägs. Den aktiva lyssnaren har redan tänkt ut vad han eller hon vill säga när ordet går över. Fördelen med att vara en aktiv lyssnare, utöver att man faktiskt får in budskapet är att en aktiv lyssnare har större möjligheter att bli kallad god kommunikatör, det vill säga personer vill prata med en aktiv lyssnare, medans den passiva lyssnaren kan ses ointresserad, även om han lyssnar. Det är väldigt svårt att hålla en konversation flytande med en passiv lyssnare eftersom det sällan kommer några följdfrågor.
B, fem råd hur man blir en god och aktiv lyssnare
- Lyssna med hela kroppen, till exempel så om du sitter nerhukad och nerhasad verkar du ointresserad.
- Försök uppleva det personen som berättar pratar om. Berättas det om en historia som har hänt så visualisera det som om du var med. Se det som berättas som en film.
- Ställ många frågor. Tolkar du det personen säger på samma sätt som det är tänkt? Genom att ställa frågor visar du både att du är medveten om vad personen säger men visar även ett intresse över att faktiskt förstå vad som berättas.
- Använd pauser. Försök se en paus som en möjlighet att smälta det som har hänt och även få chansen att fundera hur samtalet ska utvecklas vidare.
- Visa att du bryr dig om personen du pratar med. Den du lyssnar på måste känna att han eller hon är viktig!
C, Mig som lyssnare
Jag har många vänner som brukar vända sig till mig när de behöver någon att prata med och det är de som gör att jag anser mig vara en god lyssnare. Jag ser mig själv som en väldigt aktiv och duktig lyssnare eftersom jag ofta ställer just frågor om vad den andra berättar. Försöker alltid se till att visa intresse för personen i fråga och vara ytterst delaktig i samtalen. Försöker alltid bemöta personen jag pratar med respekt och visa att den inte är mindre värd än mig, visar inte heller en överdriven respekt så att personen blir fundersam på om han eller hon säger någonting olämpligt.
Konflikter och konflikthantering
två konkreta förslag att hantera och undvika konflikter
Om två personer har en konflikt så är det väldigt viktigt att de får sätta sig ner och prata ut om den. Det farligaste man kan göra med en konflikt är att undertrycka den. En konflikt som uppstår kan ha sin grund i oenigheter, eller kanske bara missförstånd. Genom att sätta sig ner och resonera om sina åsikter vädras luften och man får en chans att i lugn å ro förstå vad den andra säger och förklara vad man själv tycker.
Däremot tycker jag man sällan ska försöka undvika konflikter om det inte handlar om en kortare relation, dock ska man inte heller försöka söka sig till dem. Genom att undvika konflikter finns det en överhängande risk att konflikten bara blir större än vad det egentligen är. Men vad jag tror frågan egentligen handlar om är att man inte ska vara rädd för att säga saker högt. Genom att alltid försöka prata om vad man tycker och tänker minskar du risken för missförstånd och då även konflikter. En annan sak som man också kan göra är att inte acceptera saker om man inte vill det. Det vill säga lära sig säga nej. Att hela tiden göra saker för någon annan kan som regel innebära att ett agg uppstår och konflikten bryts ut.
Konfliktsituation som är löst.
Till vardags går jag skola i Örnsköldsvik och håller på att utbilda mig till Produktionstekniker/logistiker och vi hade en konflikt i klassen där vi ansåg att vår utbildningsledare inte gjorde tillräckligt för att vår utbildning skulle vara så optimal som möjligt. Det handlade om allting ifrån internetuppkoppling i klassrummet till att inte fått veta kurslitteratur i tid och även att han hade en förmåga att förändra när kursen skulle läsas, vilka tider och vad han ville ha ut av kurserna hela tiden. Aggressionen i klassen växte och övergick nästan till ett hat. Atmosfären i klassen sjönk 10 steg så fort läraren gick in i klassrummet.
Det jag då gjorde för att lösa den här konflikten var att samla hela klassen till ett möte där vi konkret gick igenom de saker som vi störde oss på med vår utbildningsledare. När sedan listan hade skapats så valde vi en person i klassen som fick representera oss till utbildningsledaren.
Eftersom vi konkret kunde visa saker som irriterade klassen blev det också lättare för utbildningsledaren att förändra sig. Han visade en stor förändring genom att införa klassmöten med oss där han diskuterade igenom förändringar, varför han ville göra dem och hur förändringen skulle bli.
Konkreta exempel på metoder och hjälpmedel för att övertyga andra
- Presentera dina argument på ett lugnt sätt och se till att vara saklig i dina argument. Sväva inte iväg och blanda in irrelevanta saker.
- Var övertygande. Med det menar jag att du ska tro på vad du säger. Om du inte tror på det, hur ska du då kunna få andra att hålla med dig?
- Ha ögonkontakt med personen du pratar med. Genom att se folk i ögat visar du intresse och ger även ett intryck av att du går lita på.
- Visa att det spelar roll för den personen du pratar med. Genom att vara intresserad av sin samtals- eller diskussionspartner kommer han eller hon att lyssna noggrannare på dig.
- Öka dess självkänslig. Om du ska övertyga någon om saker så ge den personen en ärlig uppmuntran. Till exempel säga, "vilken skitsnygg tröja. Den passar dig perfekt." eller "Du som är så ekonomisk skulle passa perfekt i den här rollen"
Fördelar och nackdelar med grupparbete samt vad man bör tänka på vid problemlösning i grupp
Fördelar med grupparbete är att i en väl fungerande grupp kan 2+2=5 göras. Det vill säga att i en grupp på 4 personer kan de tillsammans göra arbete som är likvärdigt med 5 stycken, även om grupparbete oftast generar till att enklare uppgifter tar längre tid än vid enskilt arbete. En annan väldigt stor fördel med grupparbete är att eftersom man är många så lökar alla resurser. Med resurser här menar jag saker som idéer, synpunkter och arbetsmöjligheter. Dock är det inte alltid en bra sak med många idéer och synpunkter eftersom det kan ta väldigt lång tid att fatta ett beslut på grund av att alla bör få möjligheten att säga sin, däremot är chansen större att lösningen blir bättre än om man skulle vara ensam om idéer och lösningar.
Stimulansen kan öka eftersom människan som regel trivs bäst tillsammans och möjligheten till en roligare väg till målet med grupparbetet ökar, även om risken finns att med en svag gruppledare för mycket fokus läggs på att ha roligt istället för att nå målet.
Grupptryck är någonting som är väldigt vanligt i en grupp, och det är som regel ett negativt laddat ord, men kan vara positivt också. Ett positivt grupptryck handlar till exempel om att ifall 5 av 6 personer är väldigt duktig på räkna matte så kommer även den sjätte personen att vilja vara duktig på att räkna matte och därför satsa energi på det. Ett negativt grupptryck är då precis tvärtom, om 5 av 6 personer i gruppen hellre dricker kaffe och pratar än att jobba mot målet, kommer oftast även den sjätte personen att göra det.
När det kommer till problemlösning i en grupp finns det några saker som man bör ha i åtanke.
Till exempel kan det handla om att alltid se till att vara i tid och engagera alla medlemmar i gruppen. En gruppmedlem som inte kommer i tid måste få veta att det inte är okej och att alla i gruppen gör ett lika gott arbete.
När gruppen diskuterar eventuella problem, lösningar eller beslut är det viktigt att hela gruppen blir engagerade i diskussionen så ingen känner sig utanför eller inte fått säga sitt. Sträva efter samförstånd och enighet när beslut tas. Man ska aldrig förlöjliga en åsikt utan alltid försöka ställa frågor på hur personen menar.
Det gäller ett mer invecklat problem måste individen få möjlighet att i lugn och ro sätta sig ner och titta på uppgiften innan den tas upp i gruppen.
tisdag 17 augusti 2010
Kommunikation indsändning 2
Kommunikation inom grupp.
Jag tänkte skriva om tre olika problem och ge lösningar som kan uppstå med kommunikaiton i en grupp. Men för att göra det så måste jag först gå igenom vad en grupp är och hur grupper kan påverka olika människor.
En grupp är ett antal människor som har någonting gemensamt. Det kan vara ett intresse för någonting eller en vilja att lära sig, en grupp har även mer eller mindre uttalade roller som samarbetar med varandra. En grupp kan vara allting ifrån ett fotbollslag till en bastuklubb. Gruppen samarbetar för att nå ett gemensamt mål. En människa påverkas väldigt olika utav att vara delaktig i en grupp. Eftersom så fort människan blir fler än en så tar automatiskt en person ledarrollen och för dem framåt så måste en av medlemmarna i gruppen ta rollen som ledare för att gruppen ska funka bra, annars ökar risken att gruppen missar sitt mål. Eftersom en grupp har en ledare så är det även att vissa människor lutar sig tillbaka när de kommer i en grupp för att den personliga arbetsbördan kan minskas. I en grupp så finns det någonting som heter grupptryck, om alla dina vänner snattade i skolan och de försökte få dig att göra det också är risken stor att du kommer att känna dig utanför om du inte snattar, även om du vet att det är fel. Om du då snattar så har du fallit för grupptrycket. När flera människor jobbar mot ett mål ihop hjälper det väldigt mycket att försöka sätta upp regler, eftersom vi alla har åsikter om hur det ska vara blir det lätt att jag har en oskriven regel som berättar hur du ska göra, problemet med de oskrivna reglerna är att dem går sällan ut till hela gruppen eftersom vi ser på det hela olika.
De tre sakerna som jag tänkte ta upp som kan försvåra oerhört i en grupp, dels försvåra att nå målet, men även att nå målet och ha så roligt på vägen som möjligt är konflikter, gruppens sammansättning samt "vi och dom-känslan".
Konflikter är något som nästan alltid inträffar när grupper sätts samman. Människan hanterar och ser på konflikter väldigt olika. Ordet konflikt kan översättas direkt till sammanstötning. Jag ser en konflikt som någonting bra egentligen. Det är för att vid en konflikt kommer oftast känslor och åsikter upp till ytan och gruppen eller människorna i gruppen kan bearbeta den svårigheten som blivit. Oftast går en människa stärkt ut ur en genomarbetad konflikt. Vad som jag anser man bör göra för att få lösa konflikter är att se till att alla är så trygg med gruppledaren som möjligt för att folk ska kunna gå och berätta för honom eller henne vad som är problemet. Ledaren måste då vara stark och kunna sätta sig ner och prata om problemen och om konflikten är mellan 2 medlemmar sätta sig och medla för att dem ska kunna förstå varandra. Skulle ledaren dock vara den som medlemmen har en konflikt med gäller det för ledaren i sig att vara pedagogisk nog för att kunna ta till sig den andras åsikter och känslor men även försöka förklara sina åsikter och syn på saken på ett annat sätt för att medlemmen förhoppningsvis inte ska behöva känna sig underlägsen.
Gruppens sammansättning är ett väldigt intressant problem. Det finns ingen direkt lösning på det hela för det beror helt på förutsättningar. Finns det möjlighet att byta ut en medlem för att skapa en bättre guppsammansättning? Oftast har man dock inte den möjligheten utan då tycker jag man ska informera gruppen direkt att, "det här kommer att bli svårt, men det är möjligt om vi alla satsar stenhårt och är medveten om hindret". På så vis skapar du en gemensam känsla att gruppen kan vinna över det "oövervinnliga".
När det gäller vi mot dom känslan så finns det en "dålig" och en bra version av den. Den bra versionen av den är när hela gruppen samlas och kämpar mot till exempel en annan grupp. Den dåliiga är när den innefattar inom gruppen. Om den kommer i gruppen så anser jag att gruppledaren har misslyckats med punkt 1 när det kommer till gruppsamverkan. Att skapa en "grupp", det vill säga en gemenskap och en samhörighet med varandra genom någonting. Det här kan bero på att det finns för många ledare i gruppen och därför har inte gruppen enats om vem som är des "talesman" men det kan även bero på att det är någonting som har slitigt isär gruppen. Jag skulle vilja säga att oavsett vad det är som har skapat problemet så löses det enklast genom att man sätter sig ner och försöker reda ut vad det är som skapat "klyftan" som finns mellan gruppen. Jag skulle vilja säga att en "vi mot dom" känsla i gruppen handlar om konflikter på en annan nivå, en nivå där det är slitningar mellan flera personer på varsin sida istället för mer person mot person slitningar.
Konflikthantering
En konflikt handlar om att ha en olik syn om saker och att inte riktigt förstå hur den andra tänker. Jag tänkte här beskriva lite hur jag tycker man ska bemöta konflikter, framförallt då det handlar om hur man hanterar den situationen uppstår när du tar upp det med den du har konflikten med. I det här exemplet tänkte jag då använda en konflikt på arbetsplatsen som exempel. Konflikten handlar om att en medarbetare inte har meddelat dig om en förändring av mötestider, ett möte som är både viktigt men som du även väldigt gärna vill vara med på.
Jag skulle vilja säga att sättet du ska närma dig medarbetaren beror helt på vilken relation du har med den kollega som konflikten handlar om. Om vi då leker med tanken att det handlar om en kollega som du inte har så bra kontakt med så blir själva närmandet den i singular viktigaste delen för hur konflikten kommer att hanteras av kollegan. Jag skulle nog börja med att vid fikabordet på eftermiddagen fråga om det här mötet vi hade på eftermiddagen. Jag skulle fråga om han eller hon glömde bort att berätta för mig att mötet blivit flyttat? Det svåra är nu att tanken var även att jag skulle berätta hur medarbetaren reagerar, men jag väljer att tro att det var ett enkelt misstag och att reaktionen skulle bli nått liknande. Han skulle med hela kroppen visa att "visst faan" och sen säga att "ja, jag skulle ringa dig men sen fick jag ett viktigt telefonsamtal från en kund och det tog mig hela förmiddagen att lösa problemet. Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för att jag glömde bort det. Finns det någonting jag kan göra för att kompensera dig?"
Eftersom han visar med hela kroppen och verkar uppriktigt ledsen över det hela så skulle jag säga att konflikten med kollegan är löst. Däremot skulle jag nog vilja ta ett samtal med chefen med och säga att jag anser att han borde ha skickat ut ett sms till alla säljare för att informationen verkligen går ut. Om jag även här skulle berätta lite om hur chefen skulle reagera så känns det som mest naturligt att chefen i fråga skulle anse att ja, det hade nog varit det bästa och jag ska försöka göra det nästa gång. Spontant så skulle jag nog säga att man inte kan begära mer av folk än att dem verkar uppriktigt ångerfulla över att det blivit fel och kommer att försöka förbättra sig.
Nackdelar och risker med den moderna kommunikationstekniken
En risk med dagens kommunikationsteknik kan vara att det inte alltid hinns göra en ordentlig källkontroll på uppgifterna du trycker och visar som sanning. Den kompetens som är främst viktigt att ha är just en riktigt bra kunskap om hur man snabbt och säkert kan kontrollera källorna.
Ett exempel på detta är att Expressen tryckte i december 2005 en löpsedel som påstod att Persbrandt var intagen på alfagruppens klinik i Uppsala för akut alkoholförgiftning, expressen hade även ett stort reportage om detta inne i tidningen. Uppgifterna visade sig senare vara felaktiga och expressen bad om ursäkt, samt publicerade en dementi. Dock så godtogs inte denna av Persbrandt själv som stämde tidningen för förtal.
Persbrandt hade tillsammans med åklagaren yrkat att Expressens ansvariga utgivare (Otto Sjöberg) skulle dömas för grovt förtal, och han hade yrkat på 500 000 i skadestånd. Tryckfrihetsjuryn beslutade dock att Otto skulle dömas för förtal och 80 dagsböter på 1000 kronor styck.
Med detta vill jag bevisa hur viktigt det är att man i dagens samhälle faktiskt gör en grundläggande källkontroll på sakerna du publicerar. Allting är inte sant, speciellt inte på internet där alla kan lägga upp "sanningen".
Källkritik
I dagens informationssamhälle är det väldigt viktigt med att veta vad källan egentligen säger, hur trovärdig den är. När du presenterar information från en källa så är det viktigt att du tänker på vissa saker. Tillexempel vad är syftet med informationen du hittade? Håller du med den och kan det ligga någonting bakom? Vad som är viktigt när det gäller just information som sprids på internet är att den kan vara skriven av vilken anledning som helst, både för att förmedla information eller för att hindra information att förmedlas, kanske till och med förstöra informationen genom att sprida massa lögner.
Studera och resonera kring "Elitklasser ska införas redan i grundskolan"
(http://www.expressen.se/Nyheter/val2010/1.2099975/elitklasser-ska-inforas-redan-i-grundskolan)
Artikeln jag har valt att studera berättar att Sveriges utbildningsminister vill införa elitklasser redan i grundskolan. Elitklasser innebär att klassen går fortare fram i vissa ämnen, till exempel naturvetenskapliga, samhällsorienterade ämnen och matte.
Avsikten med artikeln handlar om att Sveriges utbildningsminister(Jan Björklund) vill efter valet införa möjligheter för elever som ligger längre fram och har en högre förmåga och möjlighet att ta till sig kunskaper i de ämnena som klassen kommer att gå snabbare fram i. Det finns dock ingen originalkälla på ämnet utan den är skriven lite som en intervju med Jan. Artikeln har sitt sammanhang med det kommande valet till regeringen och riksdagen nu i september.
Expressen är en röd, socialdemokratisk tidning även om jag inte anser att artikeln verkar vara speciellt vinklad. I det här fallet anser jag tidningen ha en mer oberoende hållning.