Teoriprovet

1. Ge exempel på hur kommunikation genom ansiktet, ögonen och gesterna kan visa sig. Berätta också om ett känslouttryck som betyder samma sak oavsett var i världen man befinner sig.
   

 

Kommunikation handlar om så mycket mer än bara ord, kroppsspråk har väldigt stor del i språket. Till exempel så är tummen upp ett sätt att säga "ok!" eller "bra!" i Sverige. En person som höjer på ögonbrynen verkar förvånad och en person som viker ihop dem verkar arg, irriterad eller kanske frustrerad. Hela kroppen är i faktum med i kommunikation, en människa som tittar bort kan ses som generad eller trängd medan en person som stirrar på en rakt i ögonen uppfattas ofta som arg. Dock så är inte kommunikation samma sak i Europa som det är i andra delar av världen. Boken kommunikation av Matts Dahlkwist uppger att tecknet för tokig här i Sverige, att snurra med fingret framför örat, tolkas som att någon har telefon i Argentina. Även "tummen upp" som i de flesta delar av världen betyder okej har olika betydelser vars i världen du kommer. Till exempel betyder det värdelöst i Frankrike och i Brasilien symboliserar tecknet det kvinnliga könsorganet. Däremot är ett långfinger rakt upp i luften nästan överallt en förolämpande gest.

 

1. Vad är det som gör att självbilden utvecklas i det ena eller andra hållet?
   

Ens självbild är något som hela tiden förändras genom tiden, genom en mängd olika saker.

Det kan tillexempel vara att du uppnår ett svårt mål du har satt upp och kämpat länge för. När du nått målet känner du en tillfredställelse och övertygelse om att du är en bra människa och du kan även ibland uppleva känslan att det finns ingenting som är svårt i livet längre.

Ett annat exempel på någonting som påverkar ens självbild är misslyckande. Det behöver inte vara ett stort misslyckande, eller ett misslyckande som är ditt fel för att en sämre självbild ska komma krypandes. En sådan enkel sak som att en rad olyckor händer under en kort tid har en förmåga att få folk att känna, "varför jag?", "vad har jag gjort för att förtjäna detta?".

En sak som på allvar förändrar ens självbild är kriser. När man är inne eller på väg in i en kris anser man sig själv vara en dålig människa och det finns inget positivt i livet. Men när man precis övervunnit en kris så känner man sig tillfreds och inser att man inte är så dålig. Ens självbild påverkas även hur du har fått uppleva misstag. Får du alltid skäll så fort du gör ett misstag, oavsett om det är av chefen, läraren eller dina föräldrar, kommer du att känna dig sämre och därigenom inte våga göra lika mycket.

 

 

1. Sex punkter om hur du ska förhålla dig till informationsflödet för att motverka stress
   

 

1. Välj en tid där du ska se nyheter
   
2. Se till att alltid ha minst 1 timme innan du går å lägger dig utan tv, radio eller mobiltelefon är igång.
   
3. När du far och handla, lämna telefonen hemma.
   
4. Välj en dag i veckan där du inte har kontakt med media alls. Om du har drabbats av teknostress kan det vara en ide att ha en dag i veckan helt utan mobiltelefon också.
   
5. Under din semester räcker det att du är kontaktbar under en viss tid. Koppla av på din semester och gör det utan att din telefon piper för sms, mail, eller folk som ringer hela tiden. Kanske räcker det att ha telefonen igång mellan 12-16 under din ledighet, det vill säga även de dagar du inte har arbete.
   
6. Begränsa tiden på internet till max 1,5 timme per dag. På internet stöter du på annonser som blinkar eller kommer upp i ett eget fönster nästan oavsett vars du än är. Många tänker inte på att om man läser t.ex. aftonbladet på internet är du i konstant kontakt med reklam, men om du ser på nyheterna har du bara den kontakten under ett par gånger i timmen.
   

1. 
   

a Krisens fyra faser.

Den första fasen handlar om att personen i kris stänger ute allting som har med verkligheten att göra och kallas för chockfasen. Den pågår i regel inte speciellt länge utan som mest ett par dagar.

Reaktionsfasen är den andra fasen i en kris och går ut på att den som är i kris faktiskt har förstått vad som har hänt och är mer kontaktbar. Det är svårt att sätta en tid hur länge en fas varar eftersom det är väldigt beroende på individen men som regel varar den här fasen längre än den föregående. I den här fasen börjar personen i fråga visa starka känslor, till exempel ångest och ilska. Det som är farligt i den här fasen handlar om att personen kan välja den lätta vägen ut ur ångesten, såsom alkohol eller droger för att döda smärtan.

Den näst sista fasen är bearbetningsfasen och här börjar personen acceptera vad som har hänt och försöker bearbeta händelsen. Ångesten börjar lätta och han eller hon är mer "mottaglig" för att prata om det som har hänt, eller det som är orsaken till det som har hänt. En person som är i kris på grund av ett brustet äktenskap kanske började gråta så fort du nämnde den före detta partners namn men i den här fasen kan man ofta börja prata om vad som hänt.

Nyorienteringsfasen är den sista fasen och här är personen på väg ut ur fasen. För att använda samma exempel kan personen i kris se möjligheten av att få vara singel, till exempel att kunna gå ut på krogen och få flörta med någon utan att få dåligt samvete. Eller den pirriga känslan som infinner sig före en första dejt.

B, två försvar hos personer i kris och hur det påverkar möjligheten till kommunikation.

 

En människa går in i en kris för någonting hemskt har hänt och första stegen i krisen handlar ofta om att inte vilja acceptera det som har hänt, så kallade försvarsmekanismer blockar hjärnan för att uppfatta det.

En försvarsmekanism är bortträngning, vilket kan beskrivas som att personen "glömmer bort" det som har hänt. Om vi nu använder Diabetes som exempel så är personen helt enkelt inte medveten om att han eller hon fått det. Du kan säga det 10 ggr och reaktionen kommer vara lika förvånande båda gångerna. När det kommer till att kommunicera med människor som använder den här typen av försvarsmekanismer är det viktigt att inte alltid påminna om det som har hänt. Det kan vara en ide att låta personen "tro" att det inte har hänt, men att du försöker styra han eller hon att göra saker som är bra för det som har hänt, till exempel att äta fasta tider och mindre socker.

En annan försvarsmekanism är identifikation, det vill säga att man försöker likna någon annan. Det är ofta här som en människa blir helt annorlunda mot för hur den varit förut. Och grunden till det kan ligga i att personen i kris anser att han var själv problemet som anlade krisen, oavsett om vi pratar att ens partner har lämnat en eller att personen har drabbats av en allvarlig sjukdom. Om ens partner har lämnat en kan personen i fråga anse att "om jag bara hade diskat mer" eller "Om jag bara inte hade varit så arg när kompisgänget var ute tillsammans med min partner" så hade partnerna fortfarande varit kvar. . Och när det gäller allvarliga sjukdomar som till exempel diabetes kan det vara "om jag inte har ätit så mycket socker eller varit så dålig med maten"

5.

a. Skillnaden mellan en aktiv passiv lyssnare och fem råd hur man blir en god och aktiv lyssnare.

 

En passiv lyssnare kan se jätteintresserad ut, och verkligen engagerad i samtalen men senare kan den inte återge vad som har sagts. Till exempel i skolan där en hel klass sitter på helspänn och läraren tycker det ser ut som de verkligen suger in informationen som han eller hon förmedlar. Men sen när provet kommer eller när läraren ställer en fråga är det ingen som kan någonting. En aktiv lyssnare är en som hänger med i samtalet, ställer frågor om det är någonting som är lite oklar. Den aktiva lyssnare analyserar allting som sägs och försöker tolka det med egna ord för att verkligen förstå vad som sägs. Den aktiva lyssnaren har redan tänkt ut vad han eller hon vill säga när ordet går över. Fördelen med att vara en aktiv lyssnare, utöver att man faktiskt får in budskapet är att en aktiv lyssnare har större möjligheter att bli kallad god kommunikatör, det vill säga personer vill prata med en aktiv lyssnare, medans den passiva lyssnaren kan ses ointresserad, även om han lyssnar. Det är väldigt svårt att hålla en konversation flytande med en passiv lyssnare eftersom det sällan kommer några följdfrågor.

 

B, fem råd hur man blir en god och aktiv lyssnare

 

1. Lyssna med hela kroppen, till exempel så om du sitter nerhukad och nerhasad verkar du ointresserad.
   
2. Försök uppleva det personen som berättar pratar om. Berättas det om en historia som har hänt så visualisera det som om du var med. Se det som berättas som en film.
   
3. Ställ många frågor. Tolkar du det personen säger på samma sätt som det är tänkt? Genom att ställa frågor visar du både att du är medveten om vad personen säger men visar även ett intresse över att faktiskt förstå vad som berättas.
   
4. Använd pauser. Försök se en paus som en möjlighet att smälta det som har hänt och även få chansen att fundera hur samtalet ska utvecklas vidare.
   
5. Visa att du bryr dig om personen du pratar med. Den du lyssnar på måste känna att han eller hon är viktig!
   

C, Mig som lyssnare

 

Jag har många vänner som brukar vända sig till mig när de behöver någon att prata med och det är de som gör att jag anser mig vara en god lyssnare. Jag ser mig själv som en väldigt aktiv och duktig lyssnare eftersom jag ofta ställer just frågor om vad den andra berättar. Försöker alltid se till att visa intresse för personen i fråga och vara ytterst delaktig i samtalen. Försöker alltid bemöta personen jag pratar med respekt och visa att den inte är mindre värd än mig, visar inte heller en överdriven respekt så att personen blir fundersam på om han eller hon säger någonting olämpligt.

1. Konflikter och konflikthantering
   

två konkreta förslag att hantera och undvika konflikter

 

Om två personer har en konflikt så är det väldigt viktigt att de får sätta sig ner och prata ut om den. Det farligaste man kan göra med en konflikt är att undertrycka den. En konflikt som uppstår kan ha sin grund i oenigheter, eller kanske bara missförstånd. Genom att sätta sig ner och resonera om sina åsikter vädras luften och man får en chans att i lugn å ro förstå vad den andra säger och förklara vad man själv tycker.

Däremot tycker jag man sällan ska försöka undvika konflikter om det inte handlar om en kortare relation, dock ska man inte heller försöka söka sig till dem. Genom att undvika konflikter finns det en överhängande risk att konflikten bara blir större än vad det egentligen är. Men vad jag tror frågan egentligen handlar om är att man inte ska vara rädd för att säga saker högt. Genom att alltid försöka prata om vad man tycker och tänker minskar du risken för missförstånd och då även konflikter. En annan sak som man också kan göra är att inte acceptera saker om man inte vill det. Det vill säga lära sig säga nej. Att hela tiden göra saker för någon annan kan som regel innebära att ett agg uppstår och konflikten bryts ut.

 

Konfliktsituation som är löst.

Till vardags går jag skola i Örnsköldsvik och håller på att utbilda mig till Produktionstekniker/logistiker och vi hade en konflikt i klassen där vi ansåg att vår utbildningsledare inte gjorde tillräckligt för att vår utbildning skulle vara så optimal som möjligt. Det handlade om allting ifrån internetuppkoppling i klassrummet till att inte fått veta kurslitteratur i tid och även att han hade en förmåga att förändra när kursen skulle läsas, vilka tider och vad han ville ha ut av kurserna hela tiden. Aggressionen i klassen växte och övergick nästan till ett hat. Atmosfären i klassen sjönk 10 steg så fort läraren gick in i klassrummet.

Det jag då gjorde för att lösa den här konflikten var att samla hela klassen till ett möte där vi konkret gick igenom de saker som vi störde oss på med vår utbildningsledare. När sedan listan hade skapats så valde vi en person i klassen som fick representera oss till utbildningsledaren.

Eftersom vi konkret kunde visa saker som irriterade klassen blev det också lättare för utbildningsledaren att förändra sig. Han visade en stor förändring genom att införa klassmöten med oss där han diskuterade igenom förändringar, varför han ville göra dem och hur förändringen skulle bli.

 

1. Konkreta exempel på metoder och hjälpmedel för att övertyga andra
   

 

1. Presentera dina argument på ett lugnt sätt och se till att vara saklig i dina argument. Sväva inte iväg och blanda in irrelevanta saker.
   
2. Var övertygande. Med det menar jag att du ska tro på vad du säger. Om du inte tror på det, hur ska du då kunna få andra att hålla med dig?
   
3. Ha ögonkontakt med personen du pratar med. Genom att se folk i ögat visar du intresse och ger även ett intryck av att du går lita på.
   
4. Visa att det spelar roll för den personen du pratar med. Genom att vara intresserad av sin samtals- eller diskussionspartner kommer han eller hon att lyssna noggrannare på dig.
   
5. Öka dess självkänslig. Om du ska övertyga någon om saker så ge den personen en ärlig uppmuntran. Till exempel säga, "vilken skitsnygg tröja. Den passar dig perfekt." eller "Du som är så ekonomisk skulle passa perfekt i den här rollen"
   

 

1. Fördelar och nackdelar med grupparbete samt vad man bör tänka på vid problemlösning i grupp
   

 

Fördelar med grupparbete är att i en väl fungerande grupp kan 2+2=5 göras. Det vill säga att i en grupp på 4 personer kan de tillsammans göra arbete som är likvärdigt med 5 stycken, även om grupparbete oftast generar till att enklare uppgifter tar längre tid än vid enskilt arbete. En annan väldigt stor fördel med grupparbete är att eftersom man är många så lökar alla resurser. Med resurser här menar jag saker som idéer, synpunkter och arbetsmöjligheter. Dock är det inte alltid en bra sak med många idéer och synpunkter eftersom det kan ta väldigt lång tid att fatta ett beslut på grund av att alla bör få möjligheten att säga sin, däremot är chansen större att lösningen blir bättre än om man skulle vara ensam om idéer och lösningar.

Stimulansen kan öka eftersom människan som regel trivs bäst tillsammans och möjligheten till en roligare väg till målet med grupparbetet ökar, även om risken finns att med en svag gruppledare för mycket fokus läggs på att ha roligt istället för att nå målet.

Grupptryck är någonting som är väldigt vanligt i en grupp, och det är som regel ett negativt laddat ord, men kan vara positivt också. Ett positivt grupptryck handlar till exempel om att ifall 5 av 6 personer är väldigt duktig på räkna matte så kommer även den sjätte personen att vilja vara duktig på att räkna matte och därför satsa energi på det. Ett negativt grupptryck är då precis tvärtom, om 5 av 6 personer i gruppen hellre dricker kaffe och pratar än att jobba mot målet, kommer oftast även den sjätte personen att göra det.

När det kommer till problemlösning i en grupp finns det några saker som man bör ha i åtanke.

Till exempel kan det handla om att alltid se till att vara i tid och engagera alla medlemmar i gruppen. En gruppmedlem som inte kommer i tid måste få veta att det inte är okej och att alla i gruppen gör ett lika gott arbete.

När gruppen diskuterar eventuella problem, lösningar eller beslut är det viktigt att hela gruppen blir engagerade i diskussionen så ingen känner sig utanför eller inte fått säga sitt. Sträva efter samförstånd och enighet när beslut tas. Man ska aldrig förlöjliga en åsikt utan alltid försöka ställa frågor på hur personen menar.

Det gäller ett mer invecklat problem måste individen få möjlighet att i lugn och ro sätta sig ner och titta på uppgiften innan den tas upp i gruppen.

Kommunikation indsändning 2

Kommunikation inom grupp.

 

Jag tänkte skriva om tre olika problem och ge lösningar som kan uppstå med kommunikaiton i en grupp. Men för att göra det så måste jag först gå igenom vad en grupp är och hur grupper kan påverka olika människor.

En grupp är ett antal människor som har någonting gemensamt. Det kan vara ett intresse för någonting eller en vilja att lära sig, en grupp har även mer eller mindre uttalade roller som samarbetar med varandra. En grupp kan vara allting ifrån ett fotbollslag till en bastuklubb. Gruppen samarbetar för att nå ett gemensamt mål. En människa påverkas väldigt olika utav att vara delaktig i en grupp. Eftersom så fort människan blir fler än en så tar automatiskt en person ledarrollen och för dem framåt så måste en av medlemmarna i gruppen ta rollen som ledare för att gruppen ska funka bra, annars ökar risken att gruppen missar sitt mål. Eftersom en grupp har en ledare så är det även att vissa människor lutar sig tillbaka när de kommer i en grupp för att den personliga arbetsbördan kan minskas. I en grupp så finns det någonting som heter grupptryck, om alla dina vänner snattade i skolan och de försökte få dig att göra det också är risken stor att du kommer att känna dig utanför om du inte snattar, även om du vet att det är fel. Om du då snattar så har du fallit för grupptrycket. När flera människor jobbar mot ett mål ihop hjälper det väldigt mycket att försöka sätta upp regler, eftersom vi alla har åsikter om hur det ska vara blir det lätt att jag har en oskriven regel som berättar hur du ska göra, problemet med de oskrivna reglerna är att dem går sällan ut till hela gruppen eftersom vi ser på det hela olika.

De tre sakerna som jag tänkte ta upp som kan försvåra oerhört i en grupp, dels försvåra att nå målet, men även att nå målet och ha så roligt på vägen som möjligt är konflikter, gruppens sammansättning samt "vi och dom-känslan".

Konflikter är något som nästan alltid inträffar när grupper sätts samman. Människan hanterar och ser på konflikter väldigt olika. Ordet konflikt kan översättas direkt till sammanstötning. Jag ser en konflikt som någonting bra egentligen. Det är för att vid en konflikt kommer oftast känslor och åsikter upp till ytan och gruppen eller människorna i gruppen kan bearbeta den svårigheten som blivit. Oftast går en människa stärkt ut ur en genomarbetad konflikt. Vad som jag anser man bör göra för att få lösa konflikter är att se till att alla är så trygg med gruppledaren som möjligt för att folk ska kunna gå och berätta för honom eller henne vad som är problemet. Ledaren måste då vara stark och kunna sätta sig ner och prata om problemen och om konflikten är mellan 2 medlemmar sätta sig och medla för att dem ska kunna förstå varandra. Skulle ledaren dock vara den som medlemmen har en konflikt med gäller det för ledaren i sig att vara pedagogisk nog för att kunna ta till sig den andras åsikter och känslor men även försöka förklara sina åsikter och syn på saken på ett annat sätt för att medlemmen förhoppningsvis inte ska behöva känna sig underlägsen.

 

 

Gruppens sammansättning är ett väldigt intressant problem. Det finns ingen direkt lösning på det hela för det beror helt på förutsättningar. Finns det möjlighet att byta ut en medlem för att skapa en bättre guppsammansättning? Oftast har man dock inte den möjligheten utan då tycker jag man ska informera gruppen direkt att, "det här kommer att bli svårt, men det är möjligt om vi alla satsar stenhårt och är medveten om hindret". På så vis skapar du en gemensam känsla att gruppen kan vinna över det "oövervinnliga".

När det gäller vi mot dom känslan så finns det en "dålig" och en bra version av den. Den bra versionen av den är när hela gruppen samlas och kämpar mot till exempel en annan grupp. Den dåliiga är när den innefattar inom gruppen. Om den kommer i gruppen så anser jag att gruppledaren har misslyckats med punkt 1 när det kommer till gruppsamverkan. Att skapa en "grupp", det vill säga en gemenskap och en samhörighet med varandra genom någonting. Det här kan bero på att det finns för många ledare i gruppen och därför har inte gruppen enats om vem som är des "talesman" men det kan även bero på att det är någonting som har slitigt isär gruppen. Jag skulle vilja säga att oavsett vad det är som har skapat problemet så löses det enklast genom att man sätter sig ner och försöker reda ut vad det är som skapat "klyftan" som finns mellan gruppen. Jag skulle vilja säga att en "vi mot dom" känsla i gruppen handlar om konflikter på en annan nivå, en nivå där det är slitningar mellan flera personer på varsin sida istället för mer person mot person slitningar.

 

 

Konflikthantering

 

En konflikt handlar om att ha en olik syn om saker och att inte riktigt förstå hur den andra tänker. Jag tänkte här beskriva lite hur jag tycker man ska bemöta konflikter, framförallt då det handlar om hur man hanterar den situationen uppstår när du tar upp det med den du har konflikten med. I det här exemplet tänkte jag då använda en konflikt på arbetsplatsen som exempel. Konflikten handlar om att en medarbetare inte har meddelat dig om en förändring av mötestider, ett möte som är både viktigt men som du även väldigt gärna vill vara med på.

Jag skulle vilja säga att sättet du ska närma dig medarbetaren beror helt på vilken relation du har med den kollega som konflikten handlar om. Om vi då leker med tanken att det handlar om en kollega som du inte har så bra kontakt med så blir själva närmandet den i singular viktigaste delen för hur konflikten kommer att hanteras av kollegan. Jag skulle nog börja med att vid fikabordet på eftermiddagen fråga om det här mötet vi hade på eftermiddagen. Jag skulle fråga om han eller hon glömde bort att berätta för mig att mötet blivit flyttat? Det svåra är nu att tanken var även att jag skulle berätta hur medarbetaren reagerar, men jag väljer att tro att det var ett enkelt misstag och att reaktionen skulle bli nått liknande. Han skulle med hela kroppen visa att "visst faan" och sen säga att "ja, jag skulle ringa dig men sen fick jag ett viktigt telefonsamtal från en kund och det tog mig hela förmiddagen att lösa problemet. Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för att jag glömde bort det. Finns det någonting jag kan göra för att kompensera dig?"

Eftersom han visar med hela kroppen och verkar uppriktigt ledsen över det hela så skulle jag säga att konflikten med kollegan är löst. Däremot skulle jag nog vilja ta ett samtal med chefen med och säga att jag anser att han borde ha skickat ut ett sms till alla säljare för att informationen verkligen går ut. Om jag även här skulle berätta lite om hur chefen skulle reagera så känns det som mest naturligt att chefen i fråga skulle anse att ja, det hade nog varit det bästa och jag ska försöka göra det nästa gång. Spontant så skulle jag nog säga att man inte kan begära mer av folk än att dem verkar uppriktigt ångerfulla över att det blivit fel och kommer att försöka förbättra sig.

 

 

Nackdelar och risker med den moderna kommunikationstekniken    

 

En risk med dagens kommunikationsteknik kan vara att det inte alltid hinns göra en ordentlig källkontroll på uppgifterna du trycker och visar som sanning. Den kompetens som är främst viktigt att ha är just en riktigt bra kunskap om hur man snabbt och säkert kan kontrollera källorna.

Ett exempel på detta är att Expressen tryckte i december 2005 en löpsedel som påstod att Persbrandt var intagen på alfagruppens klinik i Uppsala för akut alkoholförgiftning, expressen hade även ett stort reportage om detta inne i tidningen. Uppgifterna visade sig senare vara felaktiga och expressen bad om ursäkt, samt publicerade en dementi. Dock så godtogs inte denna av Persbrandt själv som stämde tidningen för förtal.

Persbrandt hade tillsammans med åklagaren yrkat att Expressens ansvariga utgivare (Otto Sjöberg) skulle dömas för grovt förtal, och han hade yrkat på 500 000 i skadestånd. Tryckfrihetsjuryn beslutade dock att Otto skulle dömas för förtal och 80 dagsböter på 1000 kronor styck.

Med detta vill jag bevisa hur viktigt det är att man i dagens samhälle faktiskt gör en grundläggande källkontroll på sakerna du publicerar. Allting är inte sant, speciellt inte på internet där alla kan lägga upp "sanningen".

Källkritik

 

I dagens informationssamhälle är det väldigt viktigt med att veta vad källan egentligen säger, hur trovärdig den är. När du presenterar information från en källa så är det viktigt att du tänker på vissa saker. Tillexempel vad är syftet med informationen du hittade? Håller du med den och kan det ligga någonting bakom? Vad som är viktigt när det gäller just information som sprids på internet är att den kan vara skriven av vilken anledning som helst, både för att förmedla information eller för att hindra information att förmedlas, kanske till och med förstöra informationen genom att sprida massa lögner.

 

    

Studera och resonera kring "Elitklasser ska införas redan i grundskolan"

(http://www.expressen.se/Nyheter/val2010/1.2099975/elitklasser-ska-inforas-redan-i-grundskolan)

 

Artikeln jag har valt att studera berättar att Sveriges utbildningsminister vill införa elitklasser redan i grundskolan. Elitklasser innebär att klassen går fortare fram i vissa ämnen, till exempel naturvetenskapliga, samhällsorienterade ämnen och matte.

Avsikten med artikeln handlar om att Sveriges utbildningsminister(Jan Björklund) vill efter valet införa möjligheter för elever som ligger längre fram och har en högre förmåga och möjlighet att ta till sig kunskaper i de ämnena som klassen kommer att gå snabbare fram i. Det finns dock ingen originalkälla på ämnet utan den är skriven lite som en intervju med Jan. Artikeln har sitt sammanhang med det kommande valet till regeringen och riksdagen nu i september.

Expressen är en röd, socialdemokratisk tidning även om jag inte anser att artikeln verkar vara speciellt vinklad. I det här fallet anser jag tidningen ha en mer oberoende hållning.

 

 

Kommunikation Insändning 1

Olika situationer där kommunikation mellan människor (situationer, hinder och lösningar)

Kunskap om kommunikation människor i mellan anser jag alltid vara viktigt. Kommunikation handlar om att göra sig förstådd och förhindra att den du försöker kommunicera med tolkar det på ett annat sätt än vad du hade för ändamål.

Jag tänkte här ta tre olika situationer där det kommunikation kan missuppfattas och varför det är viktigt att ha god kunskap om vad du vill förmedla.

• När du träffar dina svärföräldrar första gången är en situation som oftast är spänd, och väldigt nervöst, säkert från båda hållen. Som svärson tänker man på om du har rätt kläder, är du nyklippt, Ska du ta i hand och många fler frågor. Redan vid det här stadiet tänker man på kommunikation utan att man är medveten om det. De flesta tänker inte på att sättet du klär dig på och ditt yttre även kommunicerar med omvärlden. Dom flesta människor bedömer hur någon annan är genom att titta på honom eller henne. Ett första intryck brukar man säga ges på ungefär 2 sekunder och på grund av det är de flesta nervösa inför ett möte då man hoppas personen ska tycka om en.
  

  
  

• Vid ett gisslandrama är kommunikation mellan olika människor extremt viktigt då den personen som innehar "makten" är en ostabil och förmodligen väldigt nervös och lättskrämd individ. Som gissla i en sådan här situation gäller det att försöka få gisslantagaren att lugna ner sig, känna sig avslappnad och förhoppningsvis komma så långt att folket i gissla släpps. Kommunikation mellan människor här handlar då självklart om hur du kan uppnå komma till punkten att gisslantagaren inser att han eller hon har mycket mer att vinna genom att släppa sina gisslor.
  

• När du uppfostrar ditt barn. Att uppfostra sitt barn handlar om att lära barnet vad som enligt dig är rätt och fel i livet. För att göra det måste du kunna kommunicera med ditt barn på ett sätt så det förstår vad du menar, förstår varför du menar det och hur barnet ska göra för att förstå vad som är rätt och vad som är fel. Om ditt barn inte kan förstå vad du är ute efter kanske barnet uppfattar att du menar att det är fel när du egentligen försöker säga att barnet har gjort precis som det ska. När det kommer till barnuppfostran brukar jag försöka att redan vid mycket tidig ålder förklara för barnet varför jag anser att
  just det sättet jag menar är rätt. Främst för att det ska förstå och förhoppningsvis tillämpa det i andra liknande situationer.
  

Eftersom alla goda ting är tre tänkte jag även resonera kring tre olika faktorer som hindrar människor. Enligt min mening anser jag att det finns tre huvudsaker som försvårar och hindrar kommunikation mellan människor. Det är nervositet, ilska och oviljan att förstå sig på andra och ta del av andras åsikter.

Låt oss börja resonera lite runt rädsla. Men rädsla tänker nog de flesta att det handlar om en rädsla för någonting "faktiskt", en rädsla för spindlar eller höjder till exempel. Men vad jag menar är rädsla för att andra folk inte ska hålla med en, eller innerst inne handlar det kanske om att våga vara sig själv. Det är svårt att ge en direkt lösning på hur man ska förbättra just den här biten men det handlar om att stärka ens självbild.

Sedan har vi ilska. Med ilska menar jag då folk som blir arg över att människor de diskuterar med inte kan förstå att deras sätt är det rätta, eller att den de diskuterar med inte kan förstå vad som vill förmedlas. Det här problemet har dock en lite lättare lösning. Det handlar om att utveckla sitt sätta att förmedla sina åsikter och även att bygga upp ett tålamod. Lära sig kontrollera sina känslor.

Sen har vi kvar hela grejen med det som jag vill sammanfatta som "vilja att kommunicera". Om en person inte vill förstå sig på den andra kommer inte en ömsesidig kommunikation att kunna uppstå. Att lösa människors vilja att ta del av andras åsikter, värdering och erfarenheter är även det en ytterst svårt. Men på något sätt handlar det ändå om folks vilja att behandla andra med respekt. En del av det här kan även ligga i att rädslan att själv vara fel. Att inte vara tillräckligt trygg i sig själv.

Som slutkläm vilja jag egentligen säga att grunden på all kommunikation handlar om att vara trygg i sig själv och vad som ska sägas.

Fördomar

Människan ser sig själv gärna som fördomsfri, men är man verkligen det? Jag tänkte beskriva en fördom som folk ska ha, men för att göra det måste vi först klargöra vad som menas med fördom.

Fördomar handlar om att ha förutfattade meningar om någon eller något. Den stora skillnaden men att någonting är generaliserat eller stereotypiskt och fördomar om någonting är att fördomar går steget längre.

För att ta ett exempel kan vi säga att alla kvinnor måste ha smink. Kvinnan använder som regel smink, men långt ifrån alla kvinnor använder faktiskt smink. Och för att vrida på det och göra en fördom mot män är att alla män älskar sport, vilket är precis lika sant som att alla kvinnor måste ha smink. Dem flesta männen tycker om idrott och sport, men långt ifrån alla. Fördomar är också väldigt samhällsvarierande. I Sverige säger vi att alla norrmän är dumma och är väldigt duktig på åka skidor till exempel.

Vad ska vi då göra för att minska fördomar som finns i samhället? Dels så vill jag påstå att alla fördomar inte är negativt. Vad jag vill framhäva är att vissa fördomar bygger upp en liten "lättare" stämning med tanke på att det är någonting som oftast går skratta åt. Men för att förhindra de stora fördomarna ska komma och förstöra anser jag att dom bör påverkas från föräldrarnas håll. Man ärver nämligen ofta sina föräldrar åsikter och fördomar. Om varje människa försöka analysera sig själv och fundera på vilka fördomar som omedvetet förs vidare till sina barn låter man i alla fall barnet själv bestämma vad den anser vara "trovärdigt"

Att förbereda och planera en arbetsintervju

Ett ställe där det är viktigt med kommunikation(fysisk såväl som verbal) är just när det kommer till en arbetsintervju. För att vara så avslappnad som möjligt bör gå in på företagets hemsida och kolla vad som står om företaget. Man bör även kolla och man har någon bekant eller vän som har varit i kontakt med företaget för att kolla vad deras syn om företaget var. Allt för att ha så mycket information om företaget som möjligt inför intervjun. Det imponerar alltid på företaget om du kommer med frågor, till exempel hur deras miljöpolicy ser ut, eller hur dem ställer sig till arbetsplatsförlagda utbildningar. Det behöver inte vara en fråga som berör just dig men att ställa frågor för att visa att du varit engagerad och gjort bakgrundskoll på just företaget du har tänkt jobba på, för att visa att du inte bara sökt arbetet som krav från till exempel arbetsförmedlingen. En annan bra sak är att läsa på extra mycket om tjänsten du sökt, hur ser de på den? Har dom samma syn som dig när du sökte arbetet? Vad du även bör tänka på är att rätt arbete har rätt klädsel. Man kan ta exemplet tjänsten bilmekaniker. Som regel tänker de flesta att bilmekaniker är ett skitigt arbete och man inte behöver tänka på hur man klär sig där. Men idag är det inte speciellt smutsigt och som regel är det även du som lämnar över bilen du reparerat till kunden för att berätta vad som gjorts. Vad har detta med klädsel att göra? Jo, nämligen att man måste tänka även på klädsel vid arbetsintervju. Ska du söka jobb som bilmekaniker är det varken skitig overall eller kostym som gäller, utan här räcker det med till exempel då jeans och en tröja.

Kris och dess olika stadier

Varje människa går någon gång igenom en kris i sitt liv. En kris händer när stora omskakande händelser helt plötsligt uppstår, eller helt enkelt när ens liv ändras radikalt. Det kan vara alltifrån en skilsmässa till en nära vän eller familjemedlems plötsliga bortgång. Man brukar generellt prata om 4 olika faser som människan går igenom enligt boken kommunikation, skriven av matts Dahlkwist. Jag tänkte här redovisa de 4 olika faserna lite mer ingående och vad människan går igenom i faserna. Kommer även försöka fundera lite på hur man pratar med människor i kris.

Krisens stadier

Första fasen kallas chockfasen och brukar vara allt mellan några sekunder och flera dagar. I den här fasen är det väldigt svårt att se om personen är i chock eller inte eftersom man som regel stänger ute allting som har med verklighet att göra. I den här fasen är det väldigt svårt att faktiskt kommunicera med personen i kris på annat sätt än att finnas vid dess sida. Att se till att personen aldrig lämnas ensam dels för att det aldrig går veta vad personen tar sig till men även för att fasen kan sluta närsomhelst och personen i fråga kan alltid behöver någon att prata med.

Den andra fasen kallas för reaktionsfasen som går ut på att
personen ifråga har förstått vad som faktiskt har hänt och börjar reagera på vad som faktiskt händer runtomkring. Den här fasen är något längre och kan pågå alltifrån några dagar till flera månader. Det är alltid självklart svårt att sätta en tid hur länge en fas varar eftersom det beror på hur djup krisen är, vad som har hänt, hur man påverkas av den, om man blir påmind om den men även hur förberedd du är på händelsen. Men i den här fasen börjar personen oftast visa starka känslor såsom ångest, sorg och ilska. Vad som är den farliga biten i den här fasen är att personen i kris väldigt lätt kan ta till "den lätta vägen" till att må bättre, det vill säga att inte försöka ta sig till nästa fas, bearbetningsfasen, utan väljer att ta till alkohol eller andra saker för att "döda smärtan". Detta gör då personen i fråga eftersom att det känns som att det är "för mycket att ta". Vad man bör tänka på när du pratar med en person i den här fasen är att egentligen bara lyssna och visa att du finns hos honom eller henne.

Den tredje fasen kallas bearbetningsfasen där personen börjar acceptera vad som hänt och försöker bearbeta händelsen. Även ångesten börjar släppa och det som tidigare innebär att personen i kris utbröt i grät känns inte lika hemskt. Normalt blir personen mycket mer socialt intresserad och sugen på utveckla sig i sin nya roll. Vad som är viktigt att tänka på här är att personen i kris funderar väldigt mycket på vad som hänt, vad som kommer att hända. Vad var mitt fel och vad var inte mitt fel? Vad kan jag ändra på för att inte samma sak kommer att hända igen? Är exempel på frågor som kan tänkas komma om krisen är på grund av äktenskapsuppbrott.

Den fjärde och sista fasen kallas nyorienteringsfasen och här börjar personen se möjligheterna med vad som hänt. I det här läget har även ens självkänsla gått upp till det den var innan, och i vissa fall till och med högre. Vad som du bör tänka på här är att även om personen verkar vara på gott humör och må bra så betyder det inte att krisen är över mentalt. Det finns en risk att personen faller tillbaka en eller i värsta fall flera faser.

Försvarsmekanismer

När människor går in i olika kriser använder man olika försvarsmekanismer för att mentalt blocka bort allt det som tynger en.

Tänkte här prata lite om vad försvarsmekanismerna bortträngning, projektion och reaktionsbildning.

Bortträngning handlar om att "skölda" bort det som gör ont. Att tränga bort verkligen gör man för att slippa hantera smärtan. Oftast handlar det om en mental och omedveten bortträngning, Det brukar utspelas sig som att vid tex en plötsligt dödsfall säger dom anhöriga "det är inte sant, det är inte sant".

Projektion handlar om att sänka andra människor till en nivå så att de tar över ens svagheter. Det är enklare för en själv att se svagheter hos andra än hos en själv. Är du slarvig och smutsig så är det mycket sannolikt att du kommer att upptäcka och störa dig på många andra som gör precis likadant utan att du ser det på dig själv.

Reaktionsbildning handlar om att "kontrollera" sina impulser. Att inte ge efter till vad man egentligen känner. Som exempel så om du mår väldigt dåligt och en ytlig bekant frågar dig hur du mår och du säger "allt är toppen" eller när ens mormor frågar om man tyckte om hennes brända mat.

1. I den svenska skolan så finns det en grupp elever som inte klarar kunskapskraven. Samtidigt finns det elever som får höga betyg och sedan en majoritet som passerar med godkänt.
   

2. Resonera kring anledningar till att det ser ut som det gör. (2 p)
   

   
    

   Jag skulle vilja säga att anledningen till en något ojämn skala i dagens skola är en blandning av hemmamiljö och studiemotivation. Har eleven en hemmamiljö som är trygg och inte behöver känna oro över att far/mor kanske ska bli arg för han eller hon gör på ett visst sätt kommer det finns större möjligheter att vara motiverad på skolan och inte bara känna oron över att komma hem.
   

   
    

   Studiemotivation är en också till viss del en faktor av hemmamiljö, men jag skulle inte vilja säga att det har så mycket med trygghet att göra då jag själv har haft en trygg uppväxt men under min skolgång hade jag en väldigt låg motivation medan en av mina vänner har haft en väldigt stökig barndom(alkoholism och mycket bråk) alltid har varit fullt motiverad och fokuserad på skolan. Föräldrarna hemma måste skapa en miljö att vilja lära sig någonting, föräldrarna måste försöka få barnen att alltid vilja lära sig mer och alltid försöka trycka det framåt. Det är självklart upp till varje person själv också men större delen av min studiemotivation försvann genom att jag alltid fick dåliga resultat på prov även om jag kunde det till 100 på kvällarna när min mor förhörde mig. Mina föräldrar hade helt enkelt inte tid (min mor arbetade heltid och hade ett småbarn samt 2 syskon utöver mig att ta hand om och hennes man jobbade mycket utomlands) att sätta sig ner och prata med mig om saken.
   

   
    

   Men jag skulle även vilja ge en känga till lärarna här, där de borde ha märkt att en elev som hänger med bra på lektionerna får så dåligt på proven. Lärarna borde försöka hitta en lösning, kanske handlar om en enkel prestationskomplex?
   

   
    

   
    

3. Nämn din uppfattning om skolan som system som ska passa alla i relation till våra individuella skillnader. (2 p)
   

   
    

   Idag är skolan ganska begränsad i deras sätt att hantera individualism, men det ligger i att det går många elever på en klass tack vare antalet lärare idag är begränsat. Många elever i varje klass gör att varje lärare får det svårt att se individen som sätter sig tyst ner och klarar det "hyfsat" för att tiden bara räcker till dem som har det extra svårt. Speciellt då idag när "bokstavsbarn" ökar och kräver extra arbete.
   

 

 

1. Gör en koppling till Deweys aktivitetspedagogik och våra individuella inlärningsstilar. (2 p)
   

   
    

   John Deweys aktivitetspedagogik handlar i kort om "learning by doing" och menar att eleven motiveras bäst om han eller hon får se kunskapen vara till nytta, vilket många kräver för att lära sig bäst. För en elev med samma inlärningsstil som jag, aktivt experimenterande, funkar hans teorier utomordentligt men för en som lär sig bäst med abstrakt tänkande blir det en aning mer komplicerat. Som jag förstår det handlar det dock fortfarande om att eleven ska förstå hur kunskapen kan vara bra att användas i praktiken men inte just "learning by doing" i praktiken.
   

   
    

   Man skulle kunna sammanfatta det som att med en motiverad kunskap kommer man väldigt långt. Under Deweys tid fans det ingenting som hette individuella inlärningsstilar men jag anser att hans teorier går att implementera i alla stilar. Som jag skrev innan att även om du lär dig bäst genom att sitta i ett tyst rum och läsa din bok för att lära dig bäst ska boken vara skriven på ett sådant sätt att du förstår hur kunskapen kan vara användningarsbar i framtiden. Annars är risken stor att du "lägger bort" den kunskap du har införskaffat.
   

2. Beskriv hur du planerar att utvecklas som pedagog och ledare under det närmaste året.
   

 

1. Vilket utav de ämnen som vi har berört kommer du att förkovra dig i ytterligare? (1 p)
   

 

Jag kommer att försöka förbättra min kunskap att detaljplanera direkt och ha en god planering till vad jag än ska göra. Även om jag anser mig hellre detalj än grovplanera så tror jag det handlar om att jag vill ha full kontroll på allting.

 

1. Vad behöver du göra för att utvecklas över dina nuvarande förväntningar? (1 p)
   

   
    

   För att kunna utöka mina förväntningar måste jag lära känna mig själv på en djupare nivå, vad har jag för mål? Vad har jag för intressen? Jag tror att människan konstant utvecklas och de flesta människor kommer ett par gånger i livet till en "identitetskris" där de inte riktigt vet vad dom vill med sig själva, och den som inte kommer till den har inte rannsakat sig själv.
   

   
    

   Vad jag vill säga med det är att jag måste rannsaka mig själv och lära känna mig på djupet för att kunna flytta fram mina förväntningar och därigenom även utökas utöver de förväntningar jag har idag.
   

2. Vad skulle det innebära för dig att bli bättre än du nu kan föreställa dig? (1 p)
   

   Det skulle ge mig en fruktansvärt självförtroende boost. En känsla av att faktiskt lyckas på allvar på någonting "viktigt" skulle ge en motivation att utvecklas mer och framförallt snabbare än jag gör idag.
   

   
    

3. Före en framställning eller lektion så är det viktigt att förbereda sig. Nämn minst fem stycken saker som du vill tänka särskilt på: (2,5 p)
   

Det som jag vill tänka särskilt på inför en framställning/lektion är

1. Vilka är det som ska gå på lektionen? Vilka inriktas lektionen till?
   
2. Vad är det lektionen ska handla om?
   
3. Vad är målet med lektion? (är det ett S.M.A.R.T mål?)
   
4. Hur lång tid har du på dig under lektionen? Hur ska frågor besvaras? (löpande eller efteråt)
   
5. Hur ska du lägga upp lektionen? Kan du lägga in praktiska övningar med jämna mellanrum för att öka syret i hjärnan och då även dess förmåga att ta in sig kunskap.
   

1. Demokratisk ledarroll
   

2. Beskriv vad som kännetecknar en demokratisk ledarroll samt vilka för- respektive nackdelar kan denna ledarstil ha? (1,5)
   

   
    

   En demokratisk ledarstil handlar om att få alla i gruppen att känna en delaktighet. Han eller hon har tagit ledarrollen men ser till att blanda in gruppen i beslutsprocessen. I en föregående inlämningsuppgift beskrev jag auktoritär ledarstil och även låtgå ledarstilen, demokratiskt ledarstil är en blandning mellan dem. Den demokratiska ledaren lyssnar på vad gruppen vill innan ett beslut är taget men ser till att beslutet blir som han tror blir bäst medan en auktoritär ledare tar beslutet som han tror blir bäst utan att prata med gruppen och låtgå ledaren låter gruppen ta beslutet.
   

   
    

   Det fördelar som jag ser med en demokratisk ledare är att stilen öppnar upp för större samhörighet mellan ledare och gruppen. Sen skulle jag även vilja säga att det är en större chans att det faktiskt blir rätt beslut eftersom om alla får rätt att uttala sig om någonting kanske någon kan lägga fram någonting som du inte tänkte på när du funderade på beslutet.
   

   
    

   När det kommer till nackdelar med demokratiska ledaren skulle jag främst vilja framhäva att frågorna kan ta lång tid att behandla och besluten kan komma för sent.
   

3. En verkstadsindustri i Västernorrland har 20 personer anställda. Fyra stycken arbetar administrativt, tretton stycken arbetar inom produktionen och tre stycken sköter försäljning på fältet. De behöver göra vissa förändringar för att skära ned sina utgifter. Hur kan de involvera personalen i arbetet samtidigt som ledaren ansvarar för beslutsprocesserna? (4 p)
   

   
    

   Här skulle jag vilja sammankalla allihop till en konferens där man pratar om problemen, förklarar att företagets mål är att behålla personalstyrkan som den är men att någonting måste göras för att sänka utgifterna.
   

   
    

   Om man trycker på att företaget inte vill sparka någon men risken finns om inte en annan lösning kommer att hittas så motiveras industrins anställda att hitta lösningar, vilket kan vara alltifrån att de som jobbar i produktionen ser till att försöka effektivisera deras arbetssätt till att administrationen försöker använda mindre papper.
   

   
    

   För att det ska framgå att det är ledaren som ansvar över beslutsprocessen kan man ha en förslagslåda där folket kan lägga sina förslag på lösningar direkt när det kommer och sen varje vecka går man igenom dom där alla får säga sitt om förslaget och sen säger då ledaren vad han tycker om förslaget.
   

4. Manligt och kvinnligt ledarskap
   

 

1. Beskriv din egen bild av manligt respektive kvinnligt ledarskap. På vilket sätt uppfattar du att ditt kön påverkar den ledarstil som du själv har? (2 p)
   

 

Min uppfattning skillnaden mellan kvinnligt och manligt ledarskap ligger i att den kvinnliga ledaren agerar mer utifrån vad personerna du leder behöver och det manliga ledarskapet leder utifrån vad målet du leder mot behöver

 

Jag tycker jag själv leder med en blandning av kvinnligt och manligt ledarstil med tanke på att jag leder mot målet men även att jag tänker på vilka jag har med mig mot målet.

    

1. Hur tror du att könsrollerna kommer att påverka ledarskapet i framtiden? (2 p)
   

   
    

   Jag tror att vi är idag på väg mot ett mer och mer enkönat samhälle och jag hoppas att framtidens ledare kommer att försöka trycka mer och mer på att det är okej att vara manlig och kvinnlig. Vi är två olika kön och så länge ingen blir behandlad annorlunda (bättre/sämre) för sitt kön tycker jag man ska trycka hårt på att vi är olika och varje "kön" har sina fördelar. Däremot så tror jag att framtidens ledarskap kommer att vara mer beroende av skillnader mellan individer än mellan kön. Och förhoppningsvis har vi kommit till en plats där det är okej att vara annorlunda.
   

2. Ledaregenskaper – kollega som kompletterar
   

1. Redan nu är du medveten om dina styrkor och eventuella svagheter. Beskriv dem i korta drag. (2 p)
   

   Mina främsta styrkor som ledare handlar om att bygga grupper och lagkänsla. Jag anser mig själv även vara väldigt duktig på att ta beslut när dom måste tas och lyssna på "gruppen" när det finns tid till det.
   

   
    

   Mina svagheter som ledare handlar om att jag har lite svårt att gå ifrån ett beslut som jag fattat, skulle nog vilja säga att min svaghet ligger i att det är svårt för mig att övertyga mig att jag inte har rätt.
   

2. Beskriv en person som skulle kunna komplettera dig på ett bra sätt. En person vars styrkor och intressen gör att ert samarbete blir produktivt för alla inblandade. (2 p)
   

       
   

   Den person som minst skulle göra nytta i ett co-ledarskap med mig är nog den som har en låt-gå ledarstil för jag skulle köra över den utan att tveka på ett undermedvetet sätt. Så för att komplettera mig ska man ha en liknande ledarstil som jag har, ett demokratisk auktoritär ledarskap. Däremot så eftersom jag har svårt att bli övertygad om att mitt sätt inte är det rätta så krävs det att min co-ledare kan säga åt mig och diskutera med mig på ett sätt att jag förstår felen. För att övertyga mig om fel handlar det inte om att bara säga ATT jag har fel, utan man måste ha tålamod och förmågan att berätta för mig hur jag har fel och på vilket sätt det kommer att bli fel.
   

   
    

   1. Som ledare kommer du att ställas inför situationer som kräver anpassning i ditt ledarskap. Välj ett av nedanstående exempel och beskriv hur du skulle hantera situationen? (4 p)
      

 

1. Du leder ett ungdomslag i basket. Du har just fått reda på att den lokal ni använder kommer att stängas för ombyggnad. Ni har inte fått någon annan lokal att använda utav fastighetsägaren under tiden som ombyggnaden sker.
   

   
    

   Jag skulle engagera hela laget att försöka hitta en träningsplats, försöka hitta en uteplats där man kan träna. Det finns väldigt många olika sätt att träna även om man inte får använda en baskethall, man kan spela fotboll på en fotbollsplan för att lära sig markeringar och för att undvika att titta på bollen utan att titta på vad människan är tänkt ska göra.
   

   
    

   Jag skulle framförallt se till att mitt lag förstår att det finns väldigt mycket positivt med träning utanför baskethallen. Basket handlar om så mycket mer än att få bollen i korgen, att hindra bollen att gå in i korgen är minst lika viktigt, och att öva på snabbhet för att få kontringar.
   

   
    

   Personligen skulle försöka engagera kommunalpolitikerna i frågan, ett idrottslag drar publicitet till staden och ökar engagemanget bland ungdomar. Enligt vad jag har förstått(har tyvärr inga fakta för påståendet) så börjat idrottande ungdomar senare med alkohol och har mindre risk för ungdomsbrottslighet för de redan har samhörighet med någonting, och då är ungdomsidrott någonting som kommunen hårdsatsar på.
   

   
    

   Man kan också fortsätta med publiciteten i samband med mötet med politikerna, Örnsköldsvik är en väldigt känd stad i Nordamerika och det är tack vare alla stora idrottare de har exporterat dit. Många amerikanska turister väljer att åka till just "foppaland" tack vare detta.
   

   
    

Insändningsuppgift 4

 

Utveckla din egen ledarfilosofi. Beskriv vilka värderingar du vill förmedla som ledare.

Det är alltid svårt att beskriva sin ledarfilosofi så jag valde att fråga folk som varit i kontakt med mig som ledare att beskriva mig. Jag har spelat world of warcraft (ett rollspel som spelas online med och mot andra människor) och varit ledare för allt mellan 5 till 40 personer och under tiden när jag var arbetsledare på McDonalds hade jag ansvar över väldigt många människor i stundtals stressiga situationer. De flesta beskriver mig som en blandning mellan demokratiska och auktoritära ledarskapsfilosofin. Jag försöker lyssna och ta det beslut som gynnar de flesta och före jag tar ett beslut gör jag, beroende på tiden som finns innan beslutet måste tas, en förfrågan om någon i gruppen har någonting att tilläga. Däremot så verkar det som att vissa anser att jag kan ha vissa problem att förändra ett redan taget beslut, något som jag till viss del håller med på. Men det tror jag handlar om en ovilja att gå in i någonting utan att veta exakt hur jag tänkt det.

 

Dom värderingar jag skulle vilja förmedla som ledare handlar om att man måste kunna ta människor och verkligen vilja lyssna på alla. Om inte alla känner sig lika delaktiga i gruppen sjunker prestationen och gruppen i sig kan skicka en irritation till den som inte presterar på max. En kedja är aldrig så stark som den svagaste länken.

 

Jag är även väldigt hockeyintresserad och mitt favoritlag är Skellefteå AIK. Vi (som supporter är man vi med ett lag) har gått till semifinal 2 år i rad och dom 4 år vi spelat i högsta serien i modern tid har vi gått till slutspel. Vi har tagit oss till framgångar genom att ha ett lag där alla kämpar för varandra, medan det lag som har gått sämst de senaste åren (efter generella förväntningarna på laget i kombination med föreningens utsatta mål för säsongen) är Linköping eller Frölunda. Dom har haft stjärnspelare på varje position, deras breddspelare skulle gått in som toppspelare i andra klubbar men inte nått framgångar för det. Med det här ville jag verkligen förtydliga att det bästa resultatet nås med den bästa gruppen, inte de med bästa kunskap inom ett område. Och det är ledarens uppgift att se till att gruppen smälts ihop på ett sätt att alla är villig att ge järnet för varrandra.

 

Vad är ditt främsta bidrag som ledare och hur vill du uppnå det.

Mitt främsta budskap som ledare är att jag har en skicklighet inom gruppsammansättning. Är duktig på motivera och sammansätta grupper. Tycker även att jag har en förmåga att kunna hitta "rätt man på rätt plats", eller det kanske är tack vare detta som "mina" grupper oftast har bra sammansättning och lyckas väldigt bra. Mitt sätt att uppnå god sammansättning är dels som jag skrev att sätta varje person på rätt plats men även att lyssna på vad gruppen vill. Som komplement till att sätta rätt person på rätt plats skulle jag vilja säga att det viktiga med det ligger i rätt man vid rätt plats i rätt tid. Med det menas
att det är ibland det bästa att sätta den med minst erfarenhet på en plats vid vissa tider. Det gör man då för att öka motivationen i gruppen men även för att undvika minskning av fokus som lätt kan hända när man får göra samma sak hela tiden.

 

Insändningsuppgift 3

 

Beskriv en bra lärare eller instruktör som du har haft utifrån dess pedagogiska förmåga. Beskriv vad du anser är det bästa med deras utövning och hur det har hjälpt dig i ditt lärande.

 

Den lärare som jag kommer att tänka på när det kommer till pedagogisk förmåga var en kvinna vid namn Charlotta Edström, som utbildade oss i projektstyrning. Det som gjorde att jag tänker på henne var att hon verkligen fångade in alla i klassen, hon var engagerad och var "levande" i sin utlärning. Sen delade hon redan efter första dagen in oss i små grupper som alla fick varsitt projekt att styra. Som hjälp för att göra projektet fanns hon alltid tillgänglig för eventuella frågor samt att hon hade avstämningsmöte 2-3 ggr i veckan för att kolla hur det gick för oss, komma med småtips som inte vi såg. Hon visade även att för att genomföra ett projekt(vilket i praktiken även gäller i vad man än ska göra) så om man lägger extra mycket tid för att skapa en riktigt bra planering krävs det mindre tid till genomförandet. Precis som när det handlar om pedagogiskt ledarskap så med en ordentlig planering är man mer öppen för vad som händer för du har allting klart för dig hur det ska se ut. Boken skrev "En bra pedagog har en ordentlig planering. En bra pedagog följer aldrig sin planering."

 

Vad som gör att med en att det med en bra planering blir lättare att avvika från den är att vetskapen om exakt hur mycket tid över som finns till annat. Efter varje dag när du har en lättare utvärdering på vad som gjorts under dagen och hur det kunde göras annorlunda får du också direkt respons på kommande dagar, på ett indirekt sätt.

 

 

Beskriv kort hur du kan koppla Abraham Maslows behovstrappa till en pedagogisk situation. På vilket sätt kan du planera en kurs utifrån elevernas behov.

 

Maslow behovstrappa går ut på att varje människa har sina behov som måste uppfyllas för att känna sig trygg i en situation. En bra pedagogisk ledare har förmågan att motivera varje människa till fullo och för att kunna göra detta krävs det att varje människa känner sig bekväm i sin situation.

 

Vid planering av en kurs krävs det att förstå både elevens mål såväl som målet med kursen enligt kursplan. Under planeringen av en kurs kan maslows behovstrappa användas för att försöka få rätt pedagogik så alla elever kan uppnå det dem har för mål med sin kurs.

 

 

En mellansvensk kommun har drabbats av flertal skolbränder under det senaste året. Du blir anlitad för att instruera och träna skolornas bibliotekarier i utrymning och räddningsarbete. Det är tidsbrist och du får bara två dagar på dig för att genomföra kursen. Beskriv kort hur vill du lägga upp utbildningen? Vad behöver du tänka på för att nå just den här gruppen?

 

Eftersom det bara är en 2-dagars utbildning börjar jag självklart med att lägga upp en ordentlig planering. Utan att ha en noggrann planering kommer dagarna aldrig att nå ut till sin fulla potential och risken finns att dagarna går från succé till fiasko.

 

Jag skulle vilja lägga upp utbildningen genom att dels gå ifrån det stereotypiska som kanske många först tänker på när dem läser "bibliotekarier", den teoretiska inlärningen. Jag skulle börja med att satsa stenhårt på att engagera alla, börja med att sätta en hög ribba och verkligen ha roligt de här 2 dagarna. Med ett roligt lärande fångar du in deltagarna och om man dessutom får dem att känna sig delaktighet. Göra små gruppövningar.

 

Vad man bör tänka på med den här målgruppen är nog att faktiskt fånga in alla. Det är nog inga problem att få deltagarna känna motivationen, men att kunna nå ut på bästa möjliga sätt gäller för dem att känna delaktighet. Det skulle jag vilja göra genom att träna på det i praktiken. Att få dem att se hur viktigt det är att behålla lugnet i stressiga situationer.

 

Bibliotekarie känns för mig som en grupp där det är svårast att sätta en majoritetsutlärning. Jag tror definitivt inte att alla tar till teoretisk kunskap bäst, utan kan bara se till mig själv. Älskar att läsa böcker men tar bäst till mig kunskap genom att få se hur det funkar.

 

Beskriv kort vad du kan göra för att utveckla din egen pedagogiska förmåga.

 

När det kommer till min egen pedagogiska förmåga måste jag lära mig att inte gå så "hårt" fram. Jag är en människa som märks väldigt mycket, tar kommando direkt och verkligen visar att jag är här och det ska DU veta. Det är ett beteende som lika många kan störa sig på som älska men om man börjar med att ha en lite mer subtil inledning på "relationer" så blir folk inte lika skrämda och jag får chansen att visa även andra sidor.

 

Eftersom pedagogik handlar för mig om att vara en bra ledare och förmåga att lära är det viktigt att man får rätt "känsla" av och för klassen/kursdeltagarna. Och för mig handlar rätt känsla mycket om att vara delaktig utan att tappa det där avståndet som det ska vara mellan lärare/elever främst. En lärare skall inte vara ett med gänget främst för han eller hon kan ställas inför besvärliga situationer där ens omdöme kan bidra. Jag har tidigare skrivit om att jag anser att vem man är som människa och vad man gjort hittills ska påverka när det handlar om bestraffning istället för enbart gå efter vad som gjorts. I fallen där den metoden används är det viktigt att inte dem som anser sig bli hårdare straffad tror att det handlar om att "bestraffaren" ger hårdare/lättare straff bara för "bestraffaren" tycker bättre om personen.

 

 

Längd

2 – 3 A4-sidor

 

Sista inlämningsdag

Se läsanvisning

 

Pedagogisk ledarksap. Vecka 1

Insändningsuppgift 1.

 

Min arbetsordning inför att göra en middag med mina vänner på lördag.

 

För att sätta ett mål med kvällen måste jag förstå vad dom som är tänkt ska få inbjudan till middagen har för förväntningar på kvällen. Vad som ska ätas, hur det ska ätas och om det ska vara någonting mer än en middag. Mitt mål med kvällen skulle vara att äta god mat till trevligt sällskap som kanske övergår till att se en film efteråt. Målet blir även att äta tacos.

 

Planering av kvällen skulle gå till genom att jag börjar med att undersöka vad gästerna vill ha, vad som ska göras och hur det ska göras. Vill dem se en film eller kanske spela ett sällskapspel efter maten? En annan sak som ska planeras är kostnaden för maten. I detta fall har jag för enkelhetens skull i skrivande valt att jag står för maten. Eftersom det är mina vänner vet jag även att en av dom är vegetarian och en annan är mjölkallergiker. Detta i åtanke funkar Tacos alldeles utmärkt med tanke på att folk kan undvika det dom är allergisk mot.

 

Kvällen är planerad att starta 19 och sätter därför igång med förarbetet vid 18. För att maten ska vara klar vid 19. När mina vänner börjar komma slår dom sig ner runt matbordet och börjar samtala om veckans händelser. Efter alla har blivit mätta och nöjda hjälps vi åt att plocka bort från bordet för att starta filmen så snart som möjligt.

 

Under bortplockningen av middagen pratar vi om någonting inte smakade som det skulle och säger även att det var synd att inte Mia kunde komma. Efter vi sett filmen samtalas det lite om vad den egentligen handlade om och ifall det var någon som inte förstod den.

 

Det som är intressantast för mig när det gäller planering är nog detaljplaneringen. Jag tycker om att ge mig in i detaljerna och få allting precis rätt. En liten sak kan få stora effekter på ett event. Allra helst ser jag dock mig själv som delaktig i hela planeringsarbetet.

 

 

Vilka egenskaper som komplimenterar mig bäst är väldigt svårt att svara på. Men det skulle nog vara någon som är lite lugnare, då jag är ganska impulsiv av mig. Är även rätt strategisk och organisatorisk. Dock så saknar jag lite på ordnings biten. Så en sådan egenskap skulle nog även komplimentera mig.

 

Formulera en önskan eller mål som du har enligt modellen SMART.

Jag har som mål att få arbeta som logistiker. Smart-modellen bygger på att målen ska vara Stimulerande, mätbara, accepterade, realistiska och tidsatta.

 

Att arbeta som logistiker är inte bara ett stimulerande jobb, det är även stimulerande att arbeta mot ett jobb man drömmer om att få. För att få mitt mål mätbart har jag lagt upp olika tidsplaner. Sommaren 2009 påbörjade jag en utbildning som produktionstekniker/logistiker och nu sommaren 2010 har jag genomgått halva utbildningen vilket gett mig en inblick i min framtida yrkesroll. Nästa sommar 2011 ska min utbildning vara avklarad och jag ska ha en anställning inom logistik.

Ge exempel på utvärderingar som du själv ombetts att fylla i och skriv en reflektion kring hur du har upplevt dem. Vad tror du om deras användbarhet och nytta?

 

Min högskoleutbildning består av många olika kurser där alla kurser har en specifik lärare. Efter varje kurs har vi dessutom haft en utvärdering där alla får en chans att reflektera över kursens innehåll och vad som kan förbättras. Man ges självklart även chansen att berätta vad som upplevdes som bäst med kursen.

 

Jag har tyvärr inget konkret exempel men generellt är jag väldigt mycket för utvärderingar. Med hjälp av en genomtänkt och genomarbetad utvärdering fås hjälp att ständigt förbättra både kursen och även lärarens sätt att tackla kursen. Efter min LIA(lärande i arbete) tid hade vi en muntlig utvärdering och även om det hjälper att samtala mycket om vad som varit bra och dåligt under en tid kommer sällan allting med på samma sätt som i skrift.

 

Vilka ledaregenskaper tror du kommer att vara viktiga och betydelsefulla i framtiden.

 

Jag tror att viljan att samtala och engagera sig i sina medarbetare kommer att spela en stor roll i framtidens ledare. Framtidens ledare kan inte vara fast i bagateller utan jag tror även förmågan att behandla varje situation unik. Dock blir det väldigt svårt att ingen ska känna sig sämre behandlad när man försöker se det till vem som gör vad istället för vad som gjordes. Framtidens ledare bör även uppmuntra den naturliga ledaren. Om en person trivs i ledarposition skall det uppmuntras, främst för att en person som trivs i sin situation gör han eller hon alltid bäst ifrån sig.